SD-politiker försökte styra lärares lektion

I ett mejl till läraren skriver Johan Ohlin, kommun­fullmäktiges ordförande i Hörby, att han känner sig beklämd av lärarens ”omaskerade väns­terslagsida” och jämför utbildningsformen med gamla Östtyskland.

Mejlet skickades efter att han hade tagit del av dotterns digitala historielektion där läraren beskrev stormningen av USA:s kongressbyggnad Kapitolium den 6 januari som ett försök till statskupp. Det skriver Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund, i en krönika i Skolledaren.

– Läraren var upprörd över att ha en förälder som lagt sig i undervisningen, och ville påverka vad läraren säger på lektionerna. Jag tyckte så klart att det inte är okej att någon försöker påverka lärarnas objektivitet i undervisningen, säger Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan i Lund, till Skolvärlden.

Enligt Torbjörn Hanö har brevet gjort att läraren känt sig väldigt illa till mods. Dels på grund av det höga tonläget, där läraren jämförs med hur det gick till i DDR, dels för avslutningen ”med hopp om bättring”.

– Vad skulle hända om det inte skedde en bättring i den riktning föräldern önskade? Läraren uppfattade att det fanns en underton i formuleringen ”med hopp om bättring”.

Robert Jivegård, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund, är inne på samma spår. Framför allt sedan SD-politikern skickat ytterligare mejl där han uppger att han ska ”dokumentera vidare under¬visning och återkommer vid behov”

– En viktig grundförutsättning är att undervisning på gymnasiet inte sker i ett offentligt rum. Det är inget bibliotek eller torg. Föräldrar och andra har ingen rätt att vara i klassrummet. Bara det att elever och lärare vet att föräldrar eller andra kan befinnas sig inne i en distansundervisning skapar en otrygghet.

Han fortsätter.

– Hur ska elever våga ställa frågor om de inte vet vem som lyssnar och vart det som de säger kan ta vägen? Ett tryggt klassrum är en förutsättning för lärandet och att föräldrar eller andra ”tjuvlyssnar” motverkar en god undervisning, det blir ett hinder för lärarens goda samtal med sina elever.

Johan Ohlin håller däremot inte med om att hans mejl varit hotfullt, och hänvisar till att skolan borde ha gjort en polisanmälan om det på allvar gjordes den bedömningen.

– Att jag har synpunkter på att skolan borde ha mer neutral undervisning är inget hot, och om rektorn verkligen hade bedömt mitt brev som det så skulle han nog ha agerat annorlunda.

Han håller fortfarande fast vid sin kritik mot undervisningen, men betonar att han inte kontaktade skolan i egenskap av politiker, utan som förälder.

– Att rektorn backar upp sina medarbetare är helt naturligt, men han vet inte vad som försiggår. Enligt skollagen ska undervisningen vara objektiv. För mig innebär det att kunskap ska förmedlas på ett sätt som skiljer sig från politisk argumentation, men jag har reagerat på att undervisningen inte alltid uppfyller detta.

Torbjörn Hanö håller inte med.

– En lärare ska vara objektiv i klassrummet. Man får gärna ha synpunkter på en lärares undervisning, så klart, men här vill en förälder att läraren inte ska få säga vissa saker, vilket så klart påverkar lärarens objektivitet negativt.

Vidare beskriver han hur politikerns agerande som en del av ett större mönster.

– Journalister och andra har hotats av olika drev på sociala medier. Det påverkar så klart hur man tolkar meddelanden som detta. Man vet ju som lärare inte vad som kan hända, om det blir en twitterstorm där man hängs ut.

Det händer att föräldrar klagar på betygsättning, men att någon lyssnat på en digital lektion och sedan klagar på innehållet har varken rektor eller huvudskyddsombud varit med om tidigare.

Robert Jivegårds råd till lärare som upplever påtryckningar från utomstående är att kontakta rektorn eller det fackliga ombudet på skolan.

– Skolan måste ha förebyggande arbete och rutiner så att läraren vet var den ska vända sig för att få hjälp att hantera situationen. I just det här fallet kan jag inte säga annat än att Polhemskolan har agerat helt utifrån rutinerna och skött situationen bra.