jens_west_debatt_kopia

Jens West, Universitetsadjunkt i pedagogik och avdelningschef på Mälardalens högskola.

| Foto: Jonas Bilberg och Shutterstock.
Debatt

”Se upp i backen – den ideologiska snöbollen om vinstdrivna skolor börjar bli stor”

Debatt ”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

Jag har inte riktigt vetat i vilken ända jag ska börja när jag tänker och formulerar mig kring vad jag tycker om att företag har rätt att ta ut och göra kapital av skolans driftspengar. Många kommuner definierar finansieringen av skolan som ”elevpeng”, det syftar som bekant främst till antalet elever och att där finns ett linjärt förhållande till pengen. I vissa kommuner använder man också som jag förstår det algoritmer för att på en aggregerad nivå skapa höjd för etablering då elevantalet ökar, likaså åt andra hållet – att underlaget i budget inte ska dras undan under fötterna på lärare och rektorer om det ett år visar sig vara en liten kull som kommer.

Ska man debattera så måste man i min mening försöka förstå antagonistens utgångspunkt. I politik så är det oftast en ideologi som styr och i denna fråga så vidhåller det ena lägret ideologiskt att möjligheten att välja ska vara okränkbar medan den andra sidan snarare tittar på konsekvensen. I det här fallet en konsekvens som medger att det finns val av skolor som i förlängningen resulterar i att kommunerna går med förlust sett till humankapital då ”elevpengen” inte används till verksamheten utan genererar aktieutdelning och nyetableringar. Detta bland annat i andra länder där pengarna driftsätts för ytterligare ökad omsättning.

Argumentet för valfriheten är bland annat att det otvetydigt ger ett bättre resultat på pappret om man går en skola som inte använder hela den tilltänkta finansiering i verksamheten. Det må vara motsägelsefullt, men sådan är statistiken. Företagsamhet och arbete med systematik kvalitetsarbete som delvis grundar sig i ekonomiska implikationer har även spillt över på kommunal verksamhet, det ska vara effektivt. Men jag vet inte om införandet av samma styrning i kommunala skolor som företagsstyrning, new public management (NPM), har varit den bästa lösningen att försöka skapa en känsla av att de också drivs effektivt och resultatinriktade, vad nu resultat innebär.

Det är någonstans här jag har fastnat tidigare.

Det är någonstans här jag har fastnat tidigare. Jag vill ju argumentera i en gemensam förståelse med min opponent och om den ideologiska grunden för dess ställning. Just valfriheten och om dess okränkbarhet vill jag ha argument emot, den återkommer ju faktiskt i många offentliga verksamheter idag. Jag landar som så många andra i tesen om konsekvenserna där valen blir förknippade med vinster och att reklamen är höga betyg, som i sin tur generar mer ”elevpeng”.

Men nu, just nu vill jag hävda att det finns en faktor som är befäst, den är sedimenterad, och den säger entydigt att alla barn i vårt land inte har chansen att nå sin fulla potential. Valmöjligheten motverkar per definition, och i och med veckans inkommande resultat i Timss även bevisligen, den jämlikhet, skolor emellan, och den inkludering som hela Sveriges riksdag ställer sig bakom.

Skolsverige är segregerat genom att kunskapsresultaten inte längre är beroende av den enskilda skolans kvalitativa innehåll utan av konsekvensen av en ideologi om valfrihet, som i sin tur genererar att höga kunskapsresultat bidrar till ökade intäkter genom ökad tillströmning.

Denna valfrihet medger alltså att finansieringen, så väl i form av kommunala medel som statliga satsning, i allt högre grad bidrar till vinster i form av utdelning samtidigt som den försämrar förutsättningarna för många barn – den segregerar. Mer satsningar innebär alltså högre vinster och ökad grad av utarmning av skolan, det är fundamentalt fel anser jag.

Konsekvensen har alltså drivits så hårt att den träffat en ny ideologisk ståndpunkt.

Den här snöbollen har börja rulla på ganska ordentligt nu, allt fler ideologiska aspekter blir aktuella i frågan: När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?

Rent ideologiskt alltså?

Jens West, Universitetsadjunkt i pedagogik och avdelningschef på Mälardalens högskola

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm