Skyddsombud på friskolor hindras dubbelt så ofta att utföra sitt uppdrag

"Man tar för lätt på de lagar och regler som finns inom skolan"

Skyddsombud, samtal, terapeut, anteckningar

Stress och arbetsbelastning bland medlemmarna är den mest angelägna frågan att arbeta med enligt LR:s skyddsombud.

Text

Emil Hedman

redaktionen@skolvarlden.se

Undersökningen i korthet

1 av 4 skyddsombud har inte fått tillräckligt med avsatt tid för uppdraget.
1 av 10 skyddsombud har hindrats av sin arbetsgivare i sitt uppdrag som skyddsombud.
Andelen är högre inom privat sektor, där närmare 1 av 5 svarar att de har hindrats.
9 av 10 skyddsombud uppger att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen.
7 av 10 skyddsombud upplever dock att förekomsten av eventuell ohälsosam arbetsbelastning inte undersöks regelbundet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Hög administrativ arbetsbelastning är det största arbetsmiljöproblemet.
3 av 10 skyddsombud upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet har förbättrats på grund av coronapandemin.
Samtidigt svarar 15 procent att det har försämrats.
9 av 10 skyddsombud uppger att stress och arbetsbelastning är det mest angelägna området att arbeta med för att nå en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen.

Läs hela rapporten ”Skyddsombudens roll och förutsättningar” på LR:s webbplats.

Var femte skyddsombud i privat sektor uppger att arbetsgivaren hindrat dem i deras uppdrag, visar en ny undersökning.

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning om arbetsmiljöarbetet bland sina skyddsombud i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Bland de resultat som sticker ut finns bland annat en tydlig skillnad i synen på stress och arbetsbelastning mellan arbetsgivare och skyddsombud, och den dubbelt så höga tendensen på friskolor att som arbetsgivare hindra skyddsombud att utföra sitt uppdrag.

– Det är naturligtvis väldigt allvarligt. Man tar lite för lätt på de lagar och regler som finns inom skolan. Vi vet också sedan tidigare att kunskapen kring fackligt arbete generellt sett är lägre i privat sektor, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande LR.

När skyddsombud hindrats i sitt uppdrag handlar det oftast om att skyddsombuden inte varit med i planering vid förändringar, inte fått information i förväg inför förändringar eller att de inte kallats till möten.

Åsa Fahlén menar att vissa arbetsgivare inte ser skyddsombudets arbete som ett positivt bidrag, utan mer som någon som påtalar problem, och då blir det jobbigt.

– Men vi behöver ju lyfta problemen för att lösa dem, säger hon.

När det kommer till stress och arbetsbelastning uppger 9 av 10 skyddsombud i undersökningen att det är den mest angelägna frågan att jobba med. Samtidigt säger sju av tio svarande att arbetsbelastning inte ingår i arbetsgivarens systematiska kvalitetsarbete. Att komma tillrätta med det ser Åsa Fahlén som en nyckelfråga.

– Kommer vi inte åt de frågorna får vi svårt att lösa lärarbristen. Problemen med den psykosociala arbetsmiljön har växt de senaste decennierna, med det finns en eftersläpning i hur man ser på arbetsmiljöarbete. Det är fortfarande lättare att prata om läckande gaskranar än att man har lärare som inte sover på nätterna och inte mår bra, säger hon.

Var fjärde skyddsombud i undersökningen får inte tillräckligt med tid avsatt för sitt uppdrag. Det är något som Åsa Fahlén ser väldigt allvarligt på då det riskerar att drabba enskilda medlemmar men också att undergräva hela balansen i systemet där en dialog mellan fack och arbetsgivare är det som ska föra arbetet med arbetsmiljön framåt.

– Det är lite svårt att förstå att man som arbetsgivare inte ser att man har den här skyldigheten, och inte heller ser vilken tillgång det är att ha ett fungerande skyddsombudsarbete. Risken är att våra medlemmar far illa på den enskilda arbetsplatsen., men också att det blir svårare med det förebyggande arbetet, säger Åsa Fahlén.

Kommentera