annika

Ann-Kristine Norman

”Slöseri när rollen inte utnyttjas”

”Stort behov av speciallärare i matematik”

Våren 2010 utexaminerades de första ”nya” speciallärarna. Ann-Kristine Norman, speciallärare i matematik, visar i sitt examensarbete att det finns en osäkerhet på skolorna kring hur man ska använda kompetensen hos specialpedagogisk personal på rätt sätt.

Läs mer:

Hela examensarbetet

Speciallärare i matematik – förväntningar och realitet: En kvalitativ studie som beskriver och analyserar arbetsuppdraget som speciallärare i matematik.

hittar du här

Den gamla speciallärarutbildningen lades ner 1990 för att ersättas av specialpedagogprogrammet. Sedan höstterminen 2008 utbildas åter speciallärare vid svenska lärosäten och de nya speciallärarna är nu verksamma ute i skolorna.

Ann-Kristine Norman, gymnasielärare i matematik och kemi, är nyutexaminerad speciallärare i matematik. I sitt examensarbete från utbildningen undersökte hon vad de nya speciallärarna i matematik får arbeta med och hur den nya yrkesrollen gestaltat sig.

– Det finns uppenbarligen ett stort behov av speciallärare i matematik. Två tredjedelar av svarande arbetade heltid som detta och det var bara två stycken som inte hade någon erfarenhet alls av att arbeta som speciallärare i matematik.

Vad de nya speciallärarna faktiskt arbetar med finns det mycket lite nationell forskning om. För att få ett svar genomförde Ann-Kristine Norman en totalundersökning bland alla dem som utexaminerats från speciallärarutbildningen i matematik vid Umeå universitet sedan utbildningen startades. Svarsfrekvensen var 85 procent. Hon djupintervjuade också ett antal rektorer som hade erfarenhet av att ha arbetat tillsammans med speciallärare.

– Jag har mött en förvirring kring vem som gör vad, specialläraren eller specialpedagogen. Det finns en allmän föreställning om att specialpedagogen sitter på kontoret och specialläraren är med eleven, säger hon.

De tidigare speciallärarna arbetade huvudsakligen med enskilda elever, utanför klassrummet, eller med små grupper.

– Det är viktigt att kommunicera ut att det inte är de gamla speciallärarna som kommit tillbaka, vi har ett vidare uppdrag nu, säger Ann-Kristine Norman.

Mycket är gemensamt för de båda yrkesgrupperna. Men en skillnad som Ann-Kristine Norman lyfter fram är, lite förenklat, att medan specialpedagogen jobbar mer övergripande, på organisations- och gruppnivå, är specialläraren specialiserad mot ett ämne, matematik och matematikinlärning i hennes fall.

Svaren i Ann-Kristine Normans studie visar att de nya speciallärarna matematik har fått ett nytt, vidare arbetsuppdrag, i linje med examensordningen. 25 procent sade sig jobba ofta eller ibland med 12 av 13 efterfrågade arbetsuppgifter utifrån examensmålen.

– Specialläraren ska jobba förebyggande och utveckla lärmiljöer och det var det många som gjorde. 3 av 4 samverkade regelbundet med elevhälsoteamet. Det är också positivt att man verkar se speciallärare i matematik som en viktig resurs på skolorna, 2 av 3 arbetade ofta eller ibland som rådgivare när det gäller matematikutveckling.

Pedagogiska kartläggningar var en vanlig arbetsuppgift liksom ett individanpassat arbetssätt och arbete i liten grupp.

– Men det vara bara två av de svarande som, i enlighet med den gamla rollen, enbart jobbade med enskilt stöd.

Det Ann-Kristine Norman däremot lyfter fram som problematiskt är att speciallärarna ofta saknade en arbetsbeskrivning för sitt uppdrag.

– Forskningen visar att det är viktigt med en tydlig arbetsbeskrivning för att arbetet ska fungera bra. Då vet pedagogerna vad som förväntas av dem och övriga lärare på skolan blir trygga i vad de här rollerna handlar om. Det är viktigt att det är tydligt vad vi ska jobba med.

Enkäten visade också att det förekommer att speciallärare i matematik får jobba med läs- och skrivutredningar och språkutveckling trots att de kanske saknar kompetens för det. Det förekommer också att specialpedagoger arbetar med stöd i matematik även när de saknar ämneskompetens i matematik.

Många uttryckte också att det saknas en medvetenhet om hur man ska tillvarata kompetens hos specialpedagogisk personal på rätt sätt. 20 procent kommenterade specifikt att man ute på skolorna har svårt att skilja på speciallärarens och specialpedagogernas uppdrag. Ibland gör de båda yrkesgrupperna exakt samma saker.

– Det är jätteviktigt att man tillvaratar de här kompetenserna på rätt sätt så att de resurser som faktiskt finns ute på skolorna kommer eleverna till gagn. Det är ju slöseri om man inte tar till vara de kompetenser som finns, säger Ann-Kristine Norman och fortsätter.

– Det handlar inte om att den ena gruppen är viktigare än den andra. Men både speciallärare och specialpedagoger ska tas tillvara på rätt sätt. Det hör till huvudmännens uppdrag att se till att man gör det.

Kommentera