ale
Foto: Lars Sjögren och Jakob Hydén

Tekniken steget före pedagogiken

Gott om datorer – men ont om lärare som vet hur de ska användas. Så ser det ut i Sveriges skolor enligt en färsk internationell studie. Lösningen är kompetens­utveckling, säger experter som Skolvärlden talat med. 

 

Allt fler kommuner satsar på en-till-en-projekt och internationellt står sig de svenska skolorna mycket väl när det gäller tillgången till datorer. Men en ny europeisk studie visar samtidigt att it trots detta bara används i begränsad omfattning runt om i landet.

– Det är ingen tvekan om att tillgången till datorer relativt sett är mycket god i de svenska skolorna och att situationen blir bättre och bättre för varje år. Men den goda tillgången svarar inte mot ett större användande av it i undervisningen jämfört med andra EU-länder. Där ligger vi fortfarande på genomsnittet eller till och med lite under, säger Peter Karlberg på Skolverket.

Studien ESSIE har gjorts inom EU samt Island, Kroatien, Norge och Turkiet. I de här länderna är genomsnittet 21 datorer per 100 elever i årskurs 8. Motsvarande siffra i Sverige är 59.
ESSIE står för European Survey of Schools: ICT and Education.

Samtidigt ligger it-användningen i både årskurs 4 och på gymnasiet lägre i Sverige jämfört med de andra länderna. I årskurs 8 ligger Sverige något bättre än genomsnittet.

En viktig förklaring till den låga it-användningen är att lärarnas fortbildning inte har hunnit med i den snabba utvecklingen, menar Peter Karlberg:

– Vi vet att många lärare efterfrågar mer kompetensutveckling på just det här området. Tyvärr är det något som många kommuner har missat. Man avsätter inte tid för lärarna att planera undervisningen och fundera igenom hur undervisningen ska läggas upp. Det kräver en sorts mental resa för läraren, säger Peter Karlberg.

Brister i fortbildningen för lärarna är ett utbrett problem, anser forskaren Martin Tallvid, verksam vid Göteborgs universitet:

– Det kan leda till att datorn istället för en hjälp i undervisningen blir en distraktionsfaktor. Om inte läraren använder datorn så gör eleverna det, till annat som inte har med skolarbetet att göra. Eller så leder det helt enkelt till att datorerna bara ställs undan och inte blir använda alls.

– För att få med sig den stora massan av lärare så krävs det aktiva skolledningar som verkligen prioriterar frågan. Det räcker inte att dela ut datorer och förvänta sig att lärarna ska fixa till något käckt. Det krävs kontinuerliga fortbildningsinsatser som är långsiktiga och strategiska.

Före detta läraren och it-pedagogen Ylva Lundin menar att det är viktigt att skolan satsar på it men ser också risker med den senaste tidens satsningar i skolan. Tekniken får aldrig komma före pedagogiken, säger hon.

– En-till-en-satsningarna sprider sig som en löpeld över landet, men tyvärr saknas ofta den pedagogiska grunden. Risken är att det leder till färre samtal och diskussioner, färre grupparbeten och till mindre vettig pedagogik. Jag är lite orolig över att eleverna får arbeta för mycket enskilt och därmed inte får öva de förmågor som är målet för undervisningen i grundskolan.

I grunden handlar det om att lärarna inte varit delaktiga i besluten eller fått den kompetensutveckling som behövs för att satsningarna ska bli lyckade. Många gånger är det politiker eller skolledare som vill framstå som moderna och därför beslutar om ibland ogenomtänkta it-satsningar.

”Fortbildning för lärarna är nyckeln”

”Lärarna har inte setts som så viktiga när det gäller it i undervisningen. De har mer framstått som handledare i ett system där eleven själv letar kunskap på nätet. Men det är helt fel synsätt menar jag. Med it-intåget i skolsalarna så ökar lärarnas betydelse. Dessvärre verkar man ha glömt bort att lärarna måste ha fortbildning för att det här ska kunna fungera, menar Bo Jansson, blivande ordförande i Lärarnas Riksförbund som länge brunnit för it-frågorna i skolan.

 

 – Den stora revolutionen har inte skett än, vi står framför fantastiska tekniska landvinningar och det handlar inte om eleverna har en viss typ av surfplatta eller inte. Lärarna måste få en chans att utbilda sig och alla system måste bli lättillgängliga med användarvänliga lösningar, säger Bo Jansson.

 

Fakta om datorer och datoranvändning i skolan

Datorer per 100 elever (åk 8): 59 stycken och EU-snittet är 32 procent

Användning av it minst 25 procent av lektionerna (åk 8): Sverige 40 procent och EU-snittet 32 procent

Användning av it minst 25 procent av lektionerna (studieförberedande gymnasium): Sverige 23 procent och EU-snittet 32 procent.

Användning av it minst 25 procent av lektionerna (yrkesförberedande gymnasium): Sverige 46 procent och EU-snittet 50 procent.

Källa: Essie/EU

Kommentera