Betyg

Tholin efterlyser nyanserad debatt: ”Vi behöver prata om godkäntgränsen”

”Är de här eleverna bara kanonmat?”

Jörgen Tholin, betongvägg

Jörgen Tholin är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och ledde betygsutredningen. Han menar att den skarpa kritiken mot en uppmjukad godkäntgräns är överdriven och önskar sig ett lugnare samtalsklimat med färre politiska käpphästar både till vänster och höger.

| Foto: Magnus Glans

Medan debattörer bedriver skyttegravskrig från låsta positioner förblir de underkända eleverna kanonmat i ett system som inte är byggd för dem. Det menar forskaren och betygsutredaren Jörgen Tholin.

Efter Anna Ekströms besked att regeringen vill utreda och eventuellt sänka gränsen för ett godkänt betyg har kritiken haglat från alla möjliga håll: politiska motståndare, lärarfack och ledarsidor protesterar mot tanken på att sänka kraven i stället för att höja kunskapsnivån.

Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och mannen bakom betygsutredningen, tycker att kritikerna borde delta i ett öppet samtal om de problem som uppstår när 14 procent av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet, och överväga olika lösningar innan de drar sina slutsatser. Och gärna dra ner på de apokalyptiska undertonerna i sina utspel.

– Det kan ibland låta som att världen kommer att rasa om vi sänker gränsen för godkänt. Jag tycker att man i lugn och ro ska prata igenom vad vi ska göra, och titta på olika sätt att agera. Och kanske titta på andra länder. Norge har exempelvis inte har en godkäntgräns. Så vitt jag förstår fungerar det ändå hyggligt, deras skola har inte gått under eller så, säger han.

Han påminner också om att det gamla siffersystemet med betyg från 1–5, som många av dagens debattörer själva fick i skolan, inte hade någon hård gräns för godkänt.

– En etta var det sämsta betyget, men du kom ändå in på gymnasiet. Jag hade själv ettor med mig från grundskolan men kunde ändå gå gymnasiet, säger han.

”Är de bara kanonmat?”

Som han ser det är dagens problem egentligen flera problem staplade på varandra. Det första problemet är att en alldeles för stor del av eleverna i grundskolan inte blir behöriga till gymnasiet. Nästa problem är att det i vårt samhälle är förknippat med en stor rad sociala riskfaktorer att inte genomföra en gymnasieutbildning – du löper större risk att hamna i långtidsarbetslöshet, bidragsberoende och utanförskap. Översatt till ekonomiska termer är det helt enkelt dyrt för samhället, oavsett om man anser att det beror på onödigt höga och detaljerade kunskapskrav eller på en skola som inte fungerar. Och det reella problemet med vad som ska ske med alla dessa personer menar Jörgen Tholin försvinner i debatten.

– De som propagerar mot att titta på det här måste ju också vara medvetna om att vi har ett samhällsproblem om vi slår ut 14 procent av eleverna. Det handlar om hela samhällsbygget. Det låter ofta som att om eleverna bara får tillräckligt mycket stöd så ska alla klara det. Men det stämmer inte. Kravgränsen är inte satt utifrån hur elever presterar, utan utifrån en förhoppning, vad vi vill att de ska klara. Tanken från början var att nästan alla skulle bli godkända, men det har visat sig att det inte stämmer och det har sett ungefär likadant ut under lång tid. Då hjälper det nog inte att vänta lite till, säger han.

Det är inte bara de som vänder sig emot regeringens förslag som behöver omvärdera politiska hjärtefrågor enligt Jörgen Tholin. Han är lika kritisk till regeringens förslag att göra alla yrkesutbildningar på gymnasiet högskoleförberedande. Tvärtom menar han att det behöver finnas mer renodlade yrkesutbildningar än idag för de elever som är tydligt praktiskt lagda.

– Man måste inse att flertalet av de elever jag talar om inte kommer att nå högskolebehörighet. Det kravet är helt förödande för den grupp som förmodligen skulle klara av att gå en yrkesutbildning och utföra ett jobb men inte klarar av det teoretiska. Att de förväntas bli högskolebehöriga stänger den dörren, säger han.

Att en signifikant del av de som inte klarar godkänt i grundskolan består av elever som hade kunnat bli behöriga om de bara ansträngt sig, eller fått mer stöd, stämmer inte överens med den bild Jörgen Tholin mötte under arbetet med betygsutredningen. I stället handlar det enligt honom framför allt om elever med funktionsnedsättningar, nyanlända, och elever med svag teoretisk begåvning.

– Jag uppfattar att politikerna fokuserar väldigt mycket på de elever som skulle bli godkända om de bara lade manken till. Eleverna med svag teoretisk begåvning vill vi ju inte prata om i Sverige. Och gör vi det är det inte kopplat till kunskapskraven. Det här är elever som ligger snäppet över särskola och de behöver ju finnas i grundskolan. Och då måste vi fundera: Fungerar grundskolan för dem, eller är de bara kanonmat?

Kommentera