Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Resultaten är i stort sett på samma nivå som 2015. Vissa mindre förändringar syns men de ligger alla inom den statistiska felmarginalen.

– Trendbrottet står sig, den negativa kunskapsutvecklingen är bruten, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

I jämförelse med övriga EU- och OECD-länder i studien presterar svenska elever på en högre nivå än genomsnittet i naturvetenskap i både årskurs 4 och 8. Det omvända gäller i matematik, där svenska elever istället ligger under genomsnittet i båda årskurserna.

När Timss-mätningarna inleddes 1995 låg Sverige över det internationella genomsnittet, men har sedan dess konsekvent legat under vid varje mätning. Peter Fredriksson medger att han hade hoppats att resultaten i matematik skulle vara högre den här gången.

– Matematik är inte svensk skolas bästa gren. Vi bör vara fortsatt uppmärksamma på svenska elevers betyg i matematik, säger han.

Som delförklaringar till de låga resultaten i matematik pekar han bland annat på lärarbristen och lärarsegregationen.

– Förbättrade resultat kräver legitimerade och undervissningsskickliga lärare. Det ser vi en brist på inte minst i matematik. Drygt 70 procent av de som undervisar i matematik på högstadiet är legitimerade. Och det finns fler legitimerade, utbildade lärare i mer resursstarka skolor, och färre i de resurssvaga, säger Peter Fredriksson.

Han påpekar också att alla lärare måste ges rätt förutsättningar om de ska kunna genomföra sitt arbete på ett bra sätt och bidra till att resultaten höjs.

– Lärare har ett jättestort ansvar. Och för att kunna ta ansvaret måste lärare mötas av en rektor och en organisation som ger lärare förutsättningar att ta det ansvaret. Förbättrade resultat kräver att styrning och ledning utgår från det som kan ge lärare och elever förutsättningar för kvalitet i undervisningen, säger han.

Också utbildningsminister Anna Ekström (S) ser de nya Timss-resultaten som bekräftelse på att den negativa trenden i svenska skolresultat är bruten.

– Vi ser i alla internationella undersökningar att den negativa trenden i svensk skola definitivt är bruten. Det här är ett styrkebesked från svensk skola, säger hon, och tillägger:

– Men vi har en bra bit kvar till den tid när svensk skola var som starkast.

Resultaten bekräftar också det som synts i tidigare Timss- och Pisa-mätningar, att svensk skola innehåller en segregation mellan elever med bättre och sämre socioekonomiska förutsättningar. Förbättringen i resultat den här gången ligger inom felmarginalen, men pekar på att det är de redan högpresterande eleverna som lyckas något bättre, medan de som lyckas mindre bra ligger kvar på samma låga nivå.

– Timss 2019 visar precis som Pisa att vi har fortsatta problem med en ojämlik skola. Vi måste bryta skolsegregationen så att det inte finns skolor som samlar elever med mycket stora behov av stöd, och andra skolor som samlar elever som inte har så stora behov. Inget land har, mig veterligen, kunnat uthålligt höja sina resultat utan att samtidigt höja likvärdigheten, säger Anna Ekström.

Hon hänvisar till Björn Åstrands likvärdighetsutredning, vars förslag om att bland annat förändra antagningssystemet till friskolorna debatteras flitigt i dagarna.

– Vi behöver komma åt grundorsakerna till vår skolsegregation. Därför hoppas jag att alla de förslag som nu diskuteras livligt tas på allvar av alla, säger Anna Ekström.