tobbe

Tyska språket är på dekis

Antalet elever som läser tyska i grundskolan har mer än halverats på drygt tio år. Samtidigt skriver näringslivet efter folk med tyskkunskaper.

Ur undersökningen:

• Sju av tio företag tycker skolan ska uppmuntra eleverna att lära sig fler språk.

• Storföretagen har större behov av flers­pråkig personal än små och medelstora.

• 74 procent av storföretagen kräver att man ska tala flytande engelska om man ska jobba internationellt.

• Storföretagen tycker inte att tyskan är det viktigaste språket efter engelskan för skolan. Spanska och kinesiska kommer före. 

Så gjordes undersökningen: På uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv intervjuade Demoskop personalchefer eller HR-chefer vid 200 svenska företag i maj. Drygt hälften av företagen hade över 200 anställda, medan en fjärdedel var småföretag, med färre än 50 anställda.

I våras var det mindre än var femte elev, 19,1 procent, som gick ut grundskolan som hade läst tyska. Drygt tio år tidigare, skolåret 1997/98, läste över 40 procent tyska. En halvering av tyskstudenterna på drygt tio år. För spanskan, innespråket bland skolungdomar, har kurvan gått i motsatt riktning. 1997/98 läste 5,2 procent spanska. Förra terminen var det drygt 35 procent som läste spanska av grundskoleleverna. Franskan har också tappat, men inte alls i lika stor omfattning som tyskan.
– När språkundervisningen förstärktes 1994 erbjöds grundskoleeleverna även spanska. Det blev snabbt populärt på vissa håll, men det som först var ett storstadsfenomen spreds sedan till hela landet, säger Eva Engdell, undervisningsråd på Skolverket. På gymnasiet ser det ut ungefär på samma sätt, men med några års eftersläpning. Skolåret 1996/97 hade närmare 28 procent av dem som gick ut gymnasiet betyg i Tyska A.

Motsvarande siffra för Spanska B var 0,5 procent. Av dem som tog studenten våren 2010 hade 4,2 procent läst tyska steg 1, nybörjartyska. Mer än dubbelt så många, 8,5 procent hade lästa spanska. Skillnaderna var inte lika som fortsättningsspråk. 13,8 procent läste spanska steg 3 mot 9,3 procent tyska steg 3. En förklaring till tyskans ras är att språket både anses tråkigt och knöligt medan spanskan har en mer positiv laddning. 
– Tyskan har också blivit mindre synligt i samhället i stort i jämförelse med många andra språk. Det kan också ha minskat intresset, säger Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. 

Med Tyskland som Sveriges i särklass största handelspartner är närings­livet angeläget om att många lär sig tyska. Men är det viktigare än spanska eller franska? Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund gjorde nyligen en undersökning för att ta reda på hur det ligger till. Och resultatet var entydigt. Skolan måste satsa mer på tyskan.

När 200 svenska företag fick frågan vilket språk, bortsett från engelskan, som är viktigast i skolan svarade 33 procent tyska. På andra plats kom spanska med 16 procent tätt följd av kinesiska och franska, båda på 14 procent. Viktigast är tyskan för medelstora företag med 50–200 anställda. Bland dem svarar 44 procent att tyskan är viktigast att prioritera. Hur stort är då företagens behov att kunna andra språk än engelska? Stort, framför allt bland företag med fler än 200 anställda. Hos 20 procent av dem är behovet mycket stort eller stort. 
– Resultatet av undersökningen är en varningssignal. Arbetet med att uppmuntra språkstudier, särskilt i tyska, måste fortsätta, säger Tobias Krantz.

Ett problem med språkundervisningen i grundskolan är att många elever hoppar av i förtid.
– Ungefär 30 procent hoppar av, de flesta i åttan och nian. De flesta hamnar i så kallade svengrupper, med både engelska och svenska. Det är en alldeles för stor grupp. När läroplanen infördes 1994 var tanken att det skulle vara ett ”mjukt” obligatorium att läsa ett språk till utöver engelskan. Så har det inte blivit. Här måste till förändringar, säger Eva Engdell. 

Kommentera