Universiteten sågar regeringens plan för mer lärarledd undervisning

För drygt ett år sedan konstaterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i en utvärdering av ämneslärarutbildningarna för årskurs 7–9 och gymnasieskolan att flera av dem har klara brister. Av 103 utbildningar fick 59 betyget hög kvalitet och 44 betyget ifrågasatt kvalitet. En tidigare utvärdering av grundlärarutbildningen gav liknande resultat.

– Det finns mycket som kan förbättras, säger Ida Caesar med en bakgrund i LR:s studerandeförening och som i vår beräknas ta sin examen som ämneslärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk vid Lunds universitet.

De senaste åren har Ida Caesar haft extra hög studietakt och dessutom arbetat som timanställd lärarvikarie vid sidan av studierna.

– Det borde egentligen inte gå med tanke på att det handlar om heltidsstudier. Men tempot är ofta inte speciellt högt. Dessutom är det lite lärarledd undervisning på lärarutbildningarna. Under de åren jag har pluggat har vi kanske haft knappt åtta timmar lärarledd undervisning per vecka.
Ida Caesar menar att mer lärarledd tid förmodligen skulle göra utbildningarna effektivare och ge studenterna ett tydligare socialt sammanhang.
– Jag har rätt så lätt för studier, är ganska så självgående och klarar självstudier bra. Men så är det ju inte för alla. Det var till exempel ganska många som hoppade av utbildningen under min första och andra termin. Jag tror att antalet hade varit färre med mer lärarledd tid.

2018 undersökte utredare vid UKÄ 437 scheman från 26 svenska universitet- och högskolor för åren 2007, 2014 och 2017 för att ta reda på hur många lärarledda lektioner en student erbjuds under sin första termin.

Undersökningen visar bland annat:

• En student på en svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar per vecka. Det skiljer dock mycket mellan de olika utbildningsområdena.
• Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) är 8 timmar, precis som inom utbildningsområdet undervisning.
• Studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) kan räkna med 15 timmar lärarledd tid per vecka. Den stora skillnaden beror framför allt på att ersättningen från staten är mycket högre till NTF än till HSTJ.
• Inom HSTJ finns det en stor variation mellan olika ämnen och program trots samma ersättning. Studenter som läser exempelvis ekonomi kan räkna med cirka 10­ – 11 timmar lärarledd tid i veckan medan de som pluggar sociologi, litteraturvetenskap eller historia får nöja sig med 6­–7 timmar.

Efter kritik höjde regeringen 2016 ersättningsbeloppen inom HSTJ med syftet att den lärarledda tiden skulle öka.

– Vi kunde i vår undersökning inte se att det skett en ökning av den schemalagda tiden, sa Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ, i fjol i en intervju med Skolvärlden.

– Flera lärosäten hävdar att deras ekonomiska situation är så pass kärv att de har svårt att hålla uppe den schemalagda tiden. Satsningarna har gjort att de inte har behövt skära ned ytterligare.

Finns det någon nedre gräns med tanke på att det handlar om heltidsstudier?

– Det är klart att det finns. Men hur mycket man vill satsa på lärarledd tid är en politisk fråga. Det finns också annat som kan öka utbildningens kvalitet. Samtidigt är det rätt så grundläggande att en student får tid med och tillgång till lärare.

Enligt den senaste upplagan av undersökningen Eurostudent – där studenter i europeiska länder tillfrågas om hur mycket lärarledd undervisning de deltar i under en vanlig vecka – hamnade Sverige i botten.

2011 deltog svenska studenter på grundnivå i lärarledd undervisning 12 timmar i veckan och 2015 i 11 timmar. 2018 hade den genomsnittliga tiden sjunkit till 10 timmar i veckan.

Häromåret gjorde Lärarnas Riksförbund en undersökning bland lärarstudenter som befann sig i slutet av sin utbildning som bland annat visar:

• 68 procent av studenterna fick åtta timmar eller mindre lärarledd undervisningstid per vecka under den högskoleförlagda delen av utbildningen. 41 procent uppgav att de fick fem timmar eller mindre.
• Drygt 40 procent ansåg att lärarstudierna i praktiken inte sysselsatte dem på heltid. Många förvärvsarbetade vid sidan om studierna.
• 60 procent ville ha mer lärarledd undervisningstid. 80 procent ansåg att mer lärarledd undervisningstid skulle höja kvaliteten på utbildningen.

För ungefär ett år sedan genomförde Skolvärlden en enkätundersökning bland svenska lärosäten för att ta reda på många timmar lärarledd undervisning per vecka deras lärarstudenter får på de två första delkurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan (se statistik i slutet av artikeln).

Begreppet lärarledd undervisning kan tolkas på olika sätt. Enskilda kurser kan ha olika innehåll, upplägg och omfattning. Det gör är de olika svaren inte är direkt jämförbara. De ger dock en fingervisning om hur mycket lärarledd undervisning som ges.

Av de lärosäten som deltog i Skolvärldens undersökning erbjuder Chalmers tekniska högskola i Göteborg mest, drygt elva timmar per vecka på sin ämneslärarutbildning (inriktad mot undervisning på gymnasiet i ämnena matematik, fysik, kemi och teknik).

Den fem år långa utbildningen leder till både civilingenjörs- och lärarexamen.

– Tekniska högskolor har en tradition av att ha mycket schemalagd undervisning i sina vanliga ingenjörsutbildningar och det är den traditionen som vi har följt när vi har börjat med lärarutbildningar, förklarade Samuel Bengmark som är biträdande professor i matematik och ansvarig för Chalmers lärarutbildning.

Enligt januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ska den lärarledda undervisningen i lärarutbildningen öka. Tidigare i år presenterade regeringen en promemoria med förslag på om hur detta skulle kunna gå till, bland annat ska:

• Lärosätena årligen redovisa antalet lärarledda timmar i lärarutbildningarna under en tioårsperiod.
• UKÄ följa utvecklingen av antalet lärarledda timmar inom lärarutbildningarna och utveckla en modell för nationell uppföljning av antalet lärarledda timmar på lärosätena.
• UKÄ sätta upp mål för en ökning av antalet lärarledda timmar för respektive lärosäte.

Promemorian har under våren varit ute på remiss. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är en av de remissinstanser som är positiv till flera av förslagen, till exempel att antalet lärarledda timmar ska öka och att lärosätena åläggs att redovisa antalet lärarledda timmar.
Lärosätena är å andra sidan i allmänhet negativa, ofta mycket negativa, till förslagen i promemorian.

”Analysen är alldeles för ytlig”

Chalmers tekniska högskola hänvisar i sitt remissvar till Skolvärldens undersökning och skriver:

”Vi har i vår utbildning redan ett högt antal lärarledda timmar jämfört med andra lärarutbildningar. Vi är därför tveksamma till den allmänna ökning av antalet lärarledda timmar som föreslås i promemorian. Dessutom är vi kritiska till den påstådda koppling mellan antalet lärarledda timmar och utbildningens kvalité som skrivs fram i promemorian. Att höja antalet lärarledda timmar kan leda till ökad kvalité, men det finns ingen garanti för detta”.

Göteborgs universitet menar att det visserligen är väsentligt att ”studenterna ges erforderligt antal lärarledda timmar i undervisningen, men värdet av att i så hög grad som promemorian anger utvärdera och detaljstyra just lärarutbildningens kvalitet utifrån kvantitet kan ifrågasättas”.

Karlstads universitet hävdar i sitt remissvar att promemorian ger uttryck för en stark tilltro till central- och detaljstyrning och skriver att ”analysen av förutsättningarna för en ökning av lärarledd tid är dessutom alldeles för ytlig. Den centrala problematiken ligger inte i en bristande vilja att öka den lärarledda tiden, utan i den successiva urholkningen av studentpengen”.

Linköpings universitet håller visserligen med januaripartierna och andra om att den lärarledda undervisningstiden i lärarutbildningen bör öka, men anser samtidigt att ”en nationell uppföljning inte är kvalitetsdrivande”. Dessutom skulle den vara kostsam och leda till att lärosätena tvingas avsätta resurser som annars skulle kunna användas till – lärarutbildning.

Uppsalas, Stockholms och Umeås universitet precis som Linnéuniversitetet motsätter sig förslagen i promemorian med liknande argument. Malmö universitet menar att förslagen dessutom riskerar att snarare försämra ”än att förbättra såväl studenternas utbildning som lärarnas arbetsmiljö”.