Uppmärksam lärare ser dyskalkyli i ettan

Anders går i årskurs 6. Engelska och svenska klara han galant, men när det kommer till matematik är det något som knyter sig. Hans lärare uppfattar det som att Anders är slarvig och säger ”du kan om du vill”.

Markus Björnström, logoped som länge intresserat sig för dyskalkyli, berättade om Anders när han föreläste på Dysleximässan i slutet av oktober. 

– När jag mötte Anders för två år sedan, sa han ”matte är inte kul, men jag älskar uppställningar”. Det såg jag som en varningsklocka. Anders har lyckats läras sig vissa matematiska procedurer, men han har inte förståelsen och kan exempelvis inte avgöra om svaret han får fram är rimligt.

Det är knappast någon överdrift att säga att många elever har svårt med just matematikämnet. Markus Björnström lyfter fram en rad skäl till svårigheterna, som dålig skolgång med skolk, stök och undermålig undervisning, flerspråkighet, dyslexi eller svag teoretisk begåvning. Dyskalkyli – matematiska inlärningssvårigheter – är en möjlig förklaring, bland många.

– De flesta forskare är överens om att dyskalkyli handlar om ett medfött funktionshinder. I grova drag kan det finnas hos 5 procent av befolkning, alltså en elev i en klass om tjugo, säger Markus Björnström.

Den som har dyskalkyli har grundläggande svårigheter som att uppfatta antal (i vilken av två högar det finns flest kulor). Om inte antalsuppfattning är automatiserad blir all matematik kämpig och svår att ta till sig. Man kan också ha svårt med innebörden i ord som ”hälften av”, ”dubbelt” och så vidare. Även den visuella och rumsliga förmågan kan vara nedsatt, till exempel så att eleven måste nöta in vägen mellan hemmet och skolan för att hitta.

– En uppmärksam lärare ser den här avvikande räkneutvecklingen redan i första klass. Dyskalkyli debuterar alltid tidigt. Dyker svårigheterna upp senare handlar det om något annat, berättade Markus Björnström

– Om skolan, med gott samvete, kan säga att till den här eleven har vi erbjudit vår bästa undervisning och vårt bästa stöd, och ändå ser vi inte förväntade framsteg. Då kan man misstänka att eleven har matematiska inlärningssvårigheter i form av dyskalkyli.

För Anders del kom mycket att handla om att lära sig se mönster och generaliseringar.

– Mitt jobb har varit att få honom att räkna mindre. Han har länge flyttat siffror istället för att förstå, så jag försöker dra ner på räknandet och uppmuntrar honom att lösa uppgifterna utan att räkna. För Anders är också miniräknaren ett bra verktyg. Med hjälp av den kan han flytta fokus från sifferexercisen till att upptäcka mönster.

Precis som när det gäller dyslexi ska insatser göras så fort som möjligt. Man ska inte vänta se.

– Det är bättre att pröva olika insatser, även om man är osäker på om de är de rätta, än att inte göra något alls. Men generellt sett tycker jag att det i de tidiga skolåren finns skäl att avvakta med symboler och abstraktioner. Jag tror siffrorna ofta kommer in för tidigt i undervisningen för många elever.  Det är bättre att jobba med konkret matematik innan man börjar abstrahera.