Granskning

Var fjärde lärare pressas av föräldrar om betyg

Lärare berättar: Hot, påtryckningar och anmälningar

Betyg press start

Påtryckningar mot lärare i samband med betygssättning är ett växande problem. I Skolvärldens granskning svarar var fjärde lärare att de utsatts för press av elevers vårdnadshavare eller sin rektor.

| Foto: Erik Nylund och Shutterstock
Röster ur undersökningen

För att lärarna inte ska råka ut för repressalier har vi anonymiserat svaren som är kortade.

  • ”Föräldern förklarade att hen hört sitt barn tala engelska på semestern och det var definitivt bättre än ett D.”
  • ”Både rektor och vårdnadshavare ifrågasätter min undervisningskvalitet om elever inte når önskvärda mål.”
  • ”Rektor rekommenderar att vi vid tvekan hellre ska sätta högre än lägre betyg.”
  • ”Om en elev inte blir godkänd anser rektorn att läraren inte ser till elevens bästa.”
  • ”Vårdnadshavare ifrågasatte betyg och hotade med skolbyte.”
  • ”Vårdnadshavare ringer och förklarar att deras barn är duktigare än vad jag har bedömt och hotar att kontakta rektor.”
  • ˝Förälder begär i mejl högre betyg åt sina barn.”
  • ”Förälder vill jag ska ge deras barn enklare uppgifter så att de kan få ett högt betyg.”
  • ”Det är ständigt fokus på att ’resultaten ska höjas’.”
  • ”Min rektor har ändrat betyg jag satt.”
  • ”Vårdnadshavare mejlar och påpekar att vissa av kunskapskraven är irrelevanta och inte bör påverka betyget.”
  • ”Vårdnadshavare hotar att ringa rektorn om deras barn inte får ’rätt’ betyg.”
  • ”Upprörd förälder ringer och säger att jag har förstört hens barns chanser att komma in på Handelshögskolan.”
  • ”Vårdnadshavare hävdar att det är mitt fel om deras barn inte kommer in på gymnasiet.”
  • ”Föräldrar hotar att anmäla till Skolinspektionen om deras barn får F i betyg.”
  • ”En del föräldrar använder sig av sina yrkestitlar och framhäver sin egen akademiska kompetens.”
  • ”Biträdande rektorn skickade mejl till lärarna med uppmaning om att de ska sätta godkända betyg.”

Var fjärde lärare har under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevers vårdnadshavare i samband med betygssättning.
Var sjätte har utsatts för detsamma av sin chef, visar Skolvärldens granskning.
– Marknadsfieringen av skolan, som detta delvis är ett uttryck för, har försatt många lärare i en mycket utsatt position, säger Svante Tideman, förste vice ordförande i LR.

Betygssättning är en del av många lärares kärnuppgifter och myndighetsutövning. Under hösten har Skolvärlden genomfört en enkätundersökning bland ett representativt urval av Lärarnas Riksförbunds medlemmar i grundskolor (mellan- och högstadier) och gymnasier kring bland annat betygssättning.

Av 2 000 tillfrågade valde drygt hälften (55 procent) att svara.

  • 26 procent svarade att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevs vårdnadshavare i samband med betygssättning.
  • 16 procent uppgav att de under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av rektor eller chef i samband med betygssättning.

Det är en större andel lärare i privatskolor än i offentliga skolor som uppger att de utsatts att påtryckningar av chef eller rektor respektive vårdnadshavare.

Flera av lärarna i undersökningen beskriver hur påtryckningarna kan gå till, om hur de efter att ha satt ”för lågt” betyg hotats av föräldrar.

Använder yrkestitlar vid påtryckningar

En lärare berättar till exempel hur en förälder tog kreditupplysning på henne efter att hon gett en elev ett lågt betyg. En annan lärare berättar om en förälder som förklarade att om hon inte gav vederbörandes barn ett godkänt betyg skulle ”hon få med honom att göra”.

Flera lärare vittnar om hur föräldrar i samband med betygskontakter mer eller mindre öppet understryker sin utbildnings- eller yrkesbakgrund, position i samhället eller sina ”känningar”. En förälder påpekade till exempel i ett mejl till en lärare gällande hens barns betyg att hen var rektor (på en annan skola) och en annan att hon kände tjänstemän på skolförvaltningen.

Hot om anmälan till Skolinspektionen för tjänstefel om de inte sätter högre betyg – framför allt undviker betyget F – tycks vara ett återkommande inslag.

Lärare i undersökningen beskriver också hur rektorer pressat dem att höja betyg (”var inte så noga och omständlig”) eller förklarat att det kan vara bra att göra så ”med tanke på att det snart är lönesamtal”. Lärare som ger höga betyg anses kompetenta och har en god ”lönepotential”.

Några lärare skriver att deras rektor på eget initiativ har höjt elevers betyg efter påtryckningar från föräldrar.

På en skola har styrelsen låtit personalen förstå att betygen ska öka. En annan har som policy att inga elever ska underkännas. Punkt.

”Många lärare får ägna orimligt mycket tid åt vårdnads­havare”, säger Maria Leonardsson som är verksamhetschef vid Hälsinglands utbildnings­förbund och tidigare under många rektor för Täljegymnasiet i Södertälje.

Maria Leonardsson har sedan slutet på 1980-talet arbetat som lärare i kemi och matematik och som skolledare. För några månader sedan tillträdde hon en tjänst som verksamhetschef vid Hälsinglands utbildnings-förbund efter att under många år ha varit rektor för Täljegymnasiet i Södertälje.

Hon berättar för Skolvärlden att hon är bekymrad över hur villkoren för många lärares betygssättning har utvecklats, något hon lyfte fram i en debattartikel i Svenska Dagbladet i somras.

– Betygssättning är en ansvarsfull och komplex process som ställer krav på avancerat tankearbete. Ska lärare på ett bra sätt kunna tillämpa de lagar och regler som finns gällande betyg måste de ges rätt förutsättning. Detta är en myndighetsutövning som kräver stark integritet.

– Lärare behöver i samband med betygssättningen känna sig trygga och fredade, ha möjlighet att stänga om sig, gå in i en bubbla och få tid att reflektera, gå igenom underlag och samverka med sina kollegor. En professionell diskussion och tolkning av styrdokumenten är grunden för en likvärdig och rättvis betygsättning.

Ska inte elever få veta vad deras betyg grundas på?

– Självklart ska läraren kunna förklara vad som varit avgörande för de betyg som eleven har fått, men många lärare får i dag ägna orimligt mycket tid åt elever och vårdnadshavare som inte accepterar den bedömning som läraren har gjort. Det måste vara en rimlig balans.

– Något har gått fel när elever och vårdnadshavare fått mer eller mindre fritt spelrum att kontakta lärare och skolledare i syfte att påverka betygssättningen.

Enligt Maria Leonardssons erfarenheter kan påtryckningarna handla om allt från hot om att anmäla läraren till Skolinspektionen till antydningar om att skolans rykte står på spel.

– Ett kundperspektiv har vuxit fram i förhållandet mellan elever och vårdnadshavare å ena sidan och skolan å den andra. Lärarprofessionens autonomi sätts
ur spel när elever, vårdnadshavare och rektorer tillåts påverka lärares betygssättning. Förutom att det är demoraliserande för yrkesskickliga lärare är det i sin förlängning inte bra för eleverna.

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

LR:s förste vice ordförande Svante Tideman säger att han är förvånad över att ungefär var fjärde lärare – LR-medlem – på mellan- och högstadiet samt i gymnasieskolan under det senaste året utsatts för press eller påtryckningar av elevs vårdnadshavare i samband med betygssättning.

– Det är en mycket hög andel och ett stort problem, inte minst för alla lärare som är direkt utsatta. Det är extra problematiskt om rektorer deltar i det här spelet och till exempel vill använda betygen som en form av marknadsföring av skolan. Lärare som utsätts för påtryckningar av föräldrar behöver i stället stöd av sin rektor.

Varför är det så här?

– Jag tror att en viktig förklaring är marknadsfieringen av skolan. Utbildning har blivit en vara och eleverna är kunder. Jag har hört politiker säga det rent ut. Det är klart att det har betydelse och spiller över på lärarnas arbetsvillkor.

– Det har blivit lättare att ifrågasätta betygen efter att de har blivit ett konkurrensmedel mellan skolor. På öppna hus och i andra sammanhang lanseras vissa skolor med att de har goda betygsresultat. För några år sedan var det datorer till eleverna som var lockvaran.

I intervjuer med Skolvärlden berättar lärare om arbetsgivare som i praktiken har högre betyg som ett lönekriterium. Höga betyg innebär att läraren är duktig och en tillgång för skolan, vilket är positivt för löneutvecklingen.

– Hela komplexet med individuell lönesättning, betyg som urvalsinstrument och marknadsskolan har försatt lärarna i en väldig utsatt position. Ansvar och krav skjuts hela tiden längre och längre ut i organisationen för att till slut hamna hos lärarna som ofta är ganska ensamma. Det måste på varje skola finnas ordentliga stödfunktioner som står upp för lärarna. Rektorer bör ta större ansvar för den här typen av frågor, säger Svante Tideman.

Arbetsmiljöverket är en i raden av myndigheter och organisationer som under de senaste åren konstaterat att trycket på lärarna ökar, inte minst från elevers vårdnadshavare.

– Det är en del av den arbetsbelastning som många lärare lever under i dag och innebär en arbetsmiljö-utmaning för skolan, säger Kristian Hansson som
sakkunnig inom skola och utbildning på Arbetsmiljöverket.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm