Varför forskas det så lite om skolan?

Företrädare för fack, arbetsgivare, lärarutbildningar och forskningsfinansiärer är överens om att det många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i den svenska skolan.
Varför är det så, vad bygger egentligen svenska skolreformer på och hur kan man göra forskningen till ett mer effektivt verktyg för lärarkåren?

Vetenskapsrådets forskningsstöd

I miljoner kronor, fördelade per område 2009:
Naturvetenskap och teknikvetenskap: 1 337.
Medicin: 1 015.
Forskningens verktyg och infrastrukturer: 882.
Humaniora och samhällsvetenskap: 415.
Övrig forskning: 199.
Utbildningsvetenskap: 156.

Fördelare av forskningsmedel:

Elisabet Nihlfors är huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté som fördelar statliga medel till forskningsprojekt. Kommittén startades 2001 för att främja forskning om lärande, kunskapsbildning, utbildning och undervisning.
– Ambitionen var bland annat att se till att lärarutbildningarna i högre grad vilar på en vetenskaplig grund och att lärarna har bästa tänkbara verktyg för sin undervisning, säger Elisabet Nihlfors.
Av de drygt 4 miljarder kronor som Vetenskapsrådet delade ut 2009 gick endast 156 miljoner till utbildningsvetenskap. Det kan jämföras med de 1,3 miljarder som gick till naturvetenskap och teknik och 1,0 miljarder till medicin.
– Så visst bedrivs det för lite forskning inom utbildningsvetenskap. Vi har inte ens pengar så det räcker till de bästa forskarna i Sverige, säger hon.
Men även om det behövs mer forskning tycker hon det är viktigt att börja med det som trots allt finns.
– För att kunskapen ska kunna spridas och användas krävs en organisation som i dag saknas. Det finns forskning som går att använda av lärarna direkt men det måste också finnas tid, en kultur, en struktur och ett ledarskap för att ta till sig detta, säger Elisabet Nihlfors.
Som ett steg i rätt riktning efterlyser hon en myndighet motsvarande Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– I stället för att varje lärare själv ska söka bland forskningsresultat skulle en oberoende instans kunna sammanställa forskningsresultat och genomföra regelbundna konferenser om var forskningsfronten befinner sig inom olika områden – allt för att underlätta för lärare och skolledare i deras praktik, poängterar hon.

Arbetsgivaren:

Håkan Sörman är vd för SKL och sitter i styrelsen för SBU. Han är inne på samma linje.
– Det skulle behövas en central aktör även på utbildningsområdet som ansvarar för att sammanställa och granska den evidensbaserade forskningen, säger Håkan Sörman.
Som exempel nämner han danska Clearinghouse som har till uppgift att främja utbildningsvetenskaplig forskning, skapa överblick över aktuell utbildningspraxis och förmedla den till rektorer, lärare och politiker.
– Kommuner och skolor ska avsätta tid och skapa intresse för detta, men det är statens ansvar att satsa pengar och se till att sprida forskningen på samma sätt som man gjort inom sjukvårdsområdet, säger han.

Lärarnas Riksförbund:

Bo Jansson är ordförande i Lärarnas Riksförbunds forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning. Han betonar att det är angeläget att prioritera det här området, inte minst med tanke på att skillnaderna i elevers resultat har ökat markant på senare år.
Den senaste Pisa-undersökningen pekar till exempel på att de försämrade resultaten framför allt beror på att de svagaste eleverna blivit ännu svagare.
– Segregationen har ökat. Det är viktigt att undervisningen bygger på relevant forskning och beprövad erfarenhet för att bromsa den här utvecklingen i skolan, säger Bo Jansson.
Han pekar samtidigt på en stor skillnad mellan utbildning som vetenskap och andra akademiska områden.
– Det är förvånande att utbildade lärare så sällan själva forskar i pedagogik. Tittar man på till exempel vården så bygger en stor del av utvecklingen där på den forskning som genomförts av läkare och även sjuksköterskor, säger han.
En förklaring är att resultaten inom utbildningsvetenskap sällan är mätbara på samma sätt som inom naturvetenskap och medicin. Men Bo Jansson framhåller också att en viktig skillnad är att utvecklingen i skolan traditionellt har styrts av ideologier, snarare än av tydliga forskningsresultat.
– Det finns ingen forskningstradition hos de yrkesverksamma och forskning är ingen naturlig karriärväg för lärare. Lärare måste ha möjlighet att forska parallellt med sin ordinarie yrkesutövning genom att införa delade tjänster ute på skolorna, säger han.
Bo Jansson anser att kopplingen mellan forskning och skola måste stärkas, till exempel genom att satsa på disputerade lektorer som en brygga mellan dessa båda världar.
– Inte ens på lärarutbildningarna är det en självklarhet att studenterna kommer i kontakt med forskningsresultat. Det sker inte automatiskt, utan handlar snarare om enskilda lärare som brinner för något forskningsområde som de vill förmedla.

Lärarutbildaren:

Björn Åstrand är rektor för lärarutbildningen vid Umeå universitet.
– Lärarutbildningarna ska vara forskningsbaserade och bedrivas i aktivt forskande miljöer, säger han.
Detta var också ett av syftena när de flyttade in på akademierna på 1970-talet. Men Björn Åstrand tycker inte att reformen har varit tillräckligt framgångsrik.
– Utbildningarna bedrivs fortfarande lite avskilt på lärosätena. Dessutom sker ofta en tudelning där några enbart ägnar sig åt forskning och andra sköter undervisningen, säger han.
För att forskningsresultaten ska komma till nytta ute i skolorna räcker det enligt Björn Åstrand inte att enbart ändra på lärarutbildningarna. Han menar att det också måste finnas samarbeten mellan universitet och skola med fokus på kunskapsutveckling och implementering av forskningsrön på ett sätt som inte innebär att skickliga lärare lämnar skolan för högskolan.
– På en sådan bas kan också lärarutbildningarna utveckla sin närhet till skolan, säger Björn Åstrand.

Forskaren:

Daniel Sundberg är forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö med särskild inriktning på skolreformer och skolans inre arbete. Han arbetar bland annat med en ny forskningsöversikt som ska ge läraren en karta över blindskären i klassrummet.
– I många andra länder har utbildningsforskarna jobbat mycket med att hitta metoder för undervisning. I Sverige har det legat mer på de enskilda lärarna att ta fram egna verktyg, säger Daniel Sundberg.
– Vi håller på att gå igenom forskningsfältet inom undervisning och lärande. Målet är att se vad forskarna på området intresserat sig för och vilka resultat de kommit fram till, exempelvis vilka undervisningsstrategier och arbetsformer som är mest gynnsamma för elevers lärande.
Daniel Sundberg liknar den kommande översikten vid ett sjökort som kan hjälpa lärare att navigera bättre, det vill säga ge dem användbara redskap för att utveckla sin undervisning.
– När man kryssar i det vardagliga arbetet kan det vara väsentligt att se vad som händer under ytan, och det är just detta som är tanken med vårt arbete, säger han.
Tillsammans med Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, har  Sundberg under 2010 arbetat på uppdrag av Skolinspektionen för att ta fram en forskningsöversikt inriktad på vilka faktorer i undervisningen som påverkar elevers lärande och resultat. I studien ingår både svensk och internationell forskning om undervisning och lärande i klassrummet. Som exempel nämner han de senaste årens trend med individualisering, som har gått betydligt längre i svensk grundskola än i andra länder.
– I Sverige har individualisering många gånger blivit synonymt med att elever jobbar på egen hand. Internationell forskning visar att denna form av individualisering inte gynnar lärandet. Läraren har många andra viktiga uppgifter som riskerar bli åsidosatta, när denna arbetsform får dominera för mycket, säger Daniel Sundberg.
Forskningsöversikten ska presenteras för Skolinspektionen i mars och kommer under året också att resultera i en lärobok som är tänkt att användas av lärare och på lärarutbildningen.

Regeringen:

Många gånger saknas vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder som används av lärarna i skolan. Vad gör regeringen åt det här? Bertil Östberg, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet:
– Det finns ett behov av mer forskning, bland annat om vad som sker i klassrummet. Vi vill ha en mer evidensbaserad undervisning och hoppas att fler forskare ska intressera sig för detta. – Vi har i budgetpropositionen också aviserat att vi avser att inrätta en utvärderingsfunktion för att beställa forskning och sammanställa forskning.
– Skolverket har i uppdrag att sprida forskningsresultat. Vi stödjer forskarskolor för lärare så att de kan ta en lic-examen. Det är bra att också andra aktörer stödjer och beställer forskning. Allt fler kommuner inser betydelsen av detta.
Planeras ökade forskningsanslag?
– I den kommande forskningspropositionen kommer beslutet att tas om den framtida utbildningsvetenskapliga forskningen.

Kommentera