Viktigt steg, ingen mirakelmedicin

En till två elever i varje klassrum har stora läs- och skrivsvårigheter. Men svensk skola är dålig på att identifiera de här eleverna och sätta in stöd tidigt. Regeringens lösning på problemet är den läsa-skriva-räkna-garanti som nu utreds och ska införas under 2017.

Under ett seminarium i Almedalen diskuterades garantin under rubriken ”Gäller läsa-skriva-räkna-garantin även för elever med dyslexi och dyskalkyli?”.

– Jag hoppas att vi med garantin ska uppnå ett tidigare och snabbare stöd. Men det kräver ett bra stöd till lärarna. Det måste finnas speciallärare och specialpedagoger för att garantin ska spela roll. Det är lärarkåren som ska förverkliga garantin, sa Lena Hallengren (S), skolpolitisk talesperson.

Även Camilla Waltersson Grönvall (M), skolpolitisk talesperson, pratade om behovet av rätt kompetens hos lärarna. Hon och Moderaterna föreslår bland annat en förstärkning av lärarutbildningen, både när det gäller specialpedagogisk kompetens och digitaliseringskunskap. Och fler satsningar på lärarlyft.

– Jag är glad att vi har en inkluderande skola i dag, men ska vi klara det uppdraget måste vi ha lärare som kan jobba på ett inkluderande sätt. Lärarna måste ha kompetens för att kunna hantera de hjälpmedel som kan vara ett stöd för elever med dyslexi till exempel, och alla måste ha mer specialpedagogisk kompetens. Läraren är nyckeln för att vi ska lyckas, sa hon.

Att förändra attityder och öka kunskapen om dyslexi och dyskalkyli lyftes också fram som avgörande.

– Vi behöver en attitydförändring, det känns ofta som att dyskalkyli inte ens existerar. Men jag har själv diagnosen och jag både finns och kan räkna ganska dåligt. Frågan måste in i lärarutbildningen och ut på skolorna, sa Christina Örnbjär (FP).

Frågan om screening och vem som är ansvarig för att utredningar görs diskuterades också.

Camilla Waltersson Grönvall lyfte fram det obligatoriska bedömningsstöd som är en del i regeringens och Alliansens betygsöverenskommelse från februari i år.

– Det säkerställer att alla elever i årskurs 1 får en bedömning. I dag är det bara hälften av landets kommuner som erbjuder screening och ordet har nästan varit förbjudet, det har setts som något man gör för att racka ner på barnen, fast det är tvärtom. Om vi utformar det här stödet på rätt sätta kommer ingen elev slippa igenom som inte har rätt kunskaper.

Bengt-Erik Johansson, ordförande i Dyslexiförbundet, sa att det var intressant att lyssna till politikerna, men att det känns som att man fortsätter i samma gamla spår och att inget händer.

– Jag hoppas att det kommer att hända något med garantin. Men frågan är fortfarande vad som händer om skolan inte klarar av att leva upp till garantin? Vad finns det för åtgärder att sätta in?

– Det är viktigt att det finns stora befogenheter kommunalt, hos enskilda huvudmän. Det handlar om hur vi fördelar resurser utifrån de behov eleverna har. Det finns mycket att säga om lärarutbildningen, men jag tror att vi kommer misslyckas om vi tror att vi ska inrymma allt i en människa. 2017 ska garantin vara på plats. Det är ett viktigt steg, men det finns ingen mirakelmedicin, sa Lena Hallengren.