Fredag den 8 oktober är det Vägledningens dag. När visade du senast din studie- och yrkesvägledare uppskattning? Sa något fint? Berömde upplägget av en lektion i skola-arbetsliv? Lyfte fram något du tycker studie- och yrkesvägledaren gjort extra bra under den senaste månaden, terminen eller läsåret? På min skola arrangerar vi en tipspromenad och en framtidsmässa om yrken och utbildning för att stärka elevernas valkompetens. Vad gör ni på era arbetsplatser?

 Passa på att uppmärksamma Vägledningens dag på just din arbetsplats! Runt om i landet kämpar dagligen 1 095 vägledare på landets grundskolor och nästan lika många, 1 015 vägledare, på landets gymnasieskolor. Dessutom arbetar det vägledare inom en mängd andra verksamheter, bland annat med arbetsmarknadsinsatser, ungdomar och unga vuxna utan sysselsättning, universitet, högskolor och vuxenutbildning. Visa dem uppskattning. Vägledningens dag är ett perfekt tillfälle för hela skolan att fundera kring hur var och en arbetar med skola-arbetsliv. Genomför man studiebesök? Lyfter man olika möjligheter till arbete nationellt och/eller internationellt? På vilket sätt integreras skola-arbetsliv i ämnesundervisningen?

Studie- och yrkesvägledare är en relativt liten yrkesgrupp och vi växer sakta men säkert för varje år. Men vi har en ganska lång väg kvar att gå. Med hjälp av Skolverkets och Sveriges officiella statistik kan vi räkna om antalet anställda vägledare till heltidstjänster och då blir det endast 741 stycken i grundskolan respektive 723 stycken i gymnasieskolan. Av dessa är endast 73% av vägledarna i grundskolan behöriga, det vill säga att de har en studie- och yrkesvägledarexamen. En yrkesexamen får en vägledare efter tre års studier på universitet. För gymnasieskolans del är andelen behöriga vägledare aningen större där 82% är behöriga.

”Det är för dåligt – vi kan bättre”

En vägledare i grundskolan ansvarar för i genomsnitt 482 elever i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan för 500 elever. Det är för dåligt. Vi kan bättre. Vi måste sträva efter att öka andelen behöriga studie- och yrkesvägledare, att obehöriga vägledare erbjuds studera för behörighet och att vägledarna ansvarar för ett rimligt antal elever. Om vi på riktigt vill jobba för en ökad kompetensförsörjning och minskat personligt lidande och socialt utanförskap, vilket är en sannolik konsekvens av exempelvis avhopp från gymnasieskolan, behöver vi satsa på studie- och yrkesvägledning.

Idag uppmärksammar vi alla studie- och yrkesvägledare i landet. För idag är det Vägledningens dag.

 

Kommentera

Med relativt enkla medel kan gymnasieskolans yrkesprogram generera studenter med en grundläggande högskolebehörighet. Något som togs bort 2011, vilket medfört ett minskat antal sökande till yrkesprogrammen. För att få en grundläggande högskolebehörighet från ett yrkesprogram i dagsläget behöver eleverna vara noga med att se till så att de får läsa svenska 2 och 3 samt engelska 6.

Jag är övertygad om att det här är ett steg som både elever och vårdnadshavare kan uppleva som både jobbigt, förvirrande och försvårande när det kommer till valet av gymnasieprogram och skola. Jag märker att yrkesprogram väljs bort till förmån för högskoleförberedande program och en anledning till det upplever jag är just att eleverna upplever en osäkerhet kring om och hur de får eller kan få en grundläggande högskolebehörighet från yrkesprogrammen.

Därför ser jag väldigt positivt på det förslag som regeringen lägger fram till Riksdagen, vilket Anna Ekström berättar om för SVT. Förslaget innebär att alla nationella gymnasieprogram ska ge en grundläggande högskolebehörighet. Det skulle även möjliggöra för fler elever att även kunna anskaffa sig särskilt behörighet redan under gymnasietiden.

”Fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål”

Som karriärvägledare träffar jag också många företrädare för yrkesbranscher och i samtal med dem blir det uppenbart att de är oroade över kommande kompetensförsörjning, vilket inte är så konstigt då det är relativt få elever som söker till yrkesprogram, även om lokala och regionala variationer förekommer.

I Sverige råder det idag en stor brist på arbetskraft inom hantverksyrken och yrken som generellt kräver praktiska färdigheter. Svenskt näringsliv presenterade i våras en rapport som visar på att det saknas 18 000 studerande på gymnasiets yrkesprogram i förhållande till det förväntade kompetensförsörjningsbehovet, något SVT rapporterar om.

Regeringens förslag om att alla nationella gymnasieprogram ska bli högskoleförberedande tror jag definitivt kan bidra till att fler elever ser yrkesprogrammen som realistiska alternativ.

Det skulle gynna kompetensförsörjningsbehoven och jag tror även att fler elever skulle kunna nå sina drömmar och mål. I förslaget från regeringen ska elever, istället för att behöva lägga till behörighetsgivande kurser, kunna välja att ta bort dessa.

Om förslaget blir verklighet skulle det sannolikt bli enklare för mig som karriärvägledare att både vägleda och informera inför gymnasievalet och eleverna skulle välja mellan 18 nationella program, inte mellan sex högskoleförberedande och tolv yrkesförberedande, som det är uppdelat idag. Vid gymnasievalet skulle alltså fokus kunna förskjutas från högskoleförberedande eller inte till elevernas faktiska intressen.

Kommentera

”Vad roligt att du vill börja hos oss på NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm. Vi ser fram emot att ta emot våra nya elever i årskurs 1 i augusti 2021.” Så inleds ett brev från gymnasieskolan i Stockholm och som skickats ut till blivande gymnasister.  Alltså elever i årskurs 9, oftast 15-åringar.

NTI Vetenskapsgymnasiet är dock inte ensamma med att skicka ut, det som jag kommer att kalla vilseledande information.

Från den kommunala gymnasieskolan, Thorildsplans gymnasium, skickades ett mejl till blivande gymnasister som inleds med: ”Vad roligt att du valt just oss som gymnasieskola till hösten.” Breven avslutas på liknande sätt: ”Vi ser fram emot att tillsammans med dig få vara en del av din resa mot nya utmaningar, kunskaper och vill göra dina tre gymnasieår till något riktigt bra.” respektive ”vi ser fram emot att träffa dig i augusti.”

Jag som arbetar i grundskolan och dagligen träffar elever i årskurs nio som är mitt uppe i valet till gymnasiet får se den direkta konsekvensen av att vissa gymnasieskolor väljer att skicka ut vilseledande information. Elever kommer till mig, överlyckliga och glada för att de har blivit ”antagna” till den gymnasieskola de helst vill gå på. Jag förstår direkt att det är något som inte stämmer eftersom även elever, som vid det senaste terminsbetyget, saknade behörighet till det sökta programmet också får detta brev. Jag ber alltid eleven att ta med brevet eller visa mejlet med informationen så att jag kan läsa det med egna ögon och hjälpa eleverna att tolka informationen.

Det går sedan åt otaliga timmar att förklara för elever att de faktiskt inte blivit antagna till någon gymnasieskola ännu och att slutbeskedet kommer först i juli. ”Men det står ju att de ser fram emot att träffa mig i augusti?” Ja, det gör ju det. En olycklig, men antagligen högst medveten formulering. Eleverna reagerar olika när jag förklarar och hjälper dem tolka informationen som de fått. Känslorna är många, ledsamhet, besvikenhet eller irritation.

Hela vårterminen jobbar jag med att informera om de viktiga datumen som gäller för gymnasievalet. Bland annat datumet för slutantagningen. Det datum Gymnasieantagningen satt som datum då eleverna ska få veta vilket gymnasium de blivit antagna till. Därför blir det oerhört olyckligt och kontraproduktivt när vissa gymnasieskolor skickar ut brev med vilseledande information och som eleverna enkelt kan tolka som ett antagningsbesked.

Den vilseledande informationen som skickas ut kan såklart även få konsekvenser på lång sikt. Det vore inte konstigt om eleverna tolkar informationen som ett antagningsbesked. Om elever inte synar informationen i sömmarna eller har vuxna som kan hjälpa dem att tolka informationen, ser jag att det finns en överhängande risk att de lever i tron om att de har en plats på gymnasieskolan, som skickar ut informationen, till hösten.

En allvarlig konsekvens kan bli att eleverna känner sig säkra i gymnasievalet, de kanske tappar motivation till den sista tiden i grundskolan eller väljer att inte lägga in garderingsval i sin ansökan. Den värsta tänkbara konsekvensen, som jag kan se det, är såklart att eleverna står utan gymnasieplats till hösten. Den vilseledande informationen kan alltså få konsekvenser på kort och lång sikt för både individ och samhälle.

Jag har förståelse för att gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna och att alla skolor vill fylla sina lediga platser, men det här är inte rätt sätt. Det här är det absolut sista våra elever i nian behöver. Gymnasievalet enkom är energikrävande nog och eleverna har förutom valet till gymnasiet tillräckligt mycket annat att tänka på den sista tiden i högstadiet. Varken eleverna eller jag som karriärvägledare har lust eller ork att lägga värdefull tid och energi på detta. Gymnasieskolor måste omedelbart sluta att skicka ut vilseledande information. Skärpning.

Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Brevet från NTI Vetenskapsgymnasiet i Stockholm, som skickades till elever i årskurs 9.
Kommentera

Något som är så fantastiskt med mitt jobb som studie- och karriärvägledare är den stora kreativa friheten jag har på min skola. Det är otroligt viktigt för att kunna skapa en meningsfull och värdeskapande verksamhet med avseende på studie- och karriärvägledning.

Igår hade jag några spännande timmar på stan tillsammans med kollegan Frida Klar! Även det här läsåret kommer våra elever inte att kunna genomföra traditionell PRAO. Våra skolor kommer genomföra alternativa upplägg för PRAO och som ett led i detta begav vi oss ut på stan för att träffa olika yrkesverksamma personer och spela in korta filmer.

Filmerna lyfter olika yrken, utbildning och vilka egenskaper som är bra inom yrket. Att vi som vägledare får besöka, ta del av och uppleva olika verksamheter skapar ett betydligt bättre underlag för oss att kunna vägleda och skapa hopp för våra elever.

Igår besökte vi bland annat Riksdagen och träffade Roger Haddad, riksdagsledamot, 1:a vice ordförande i utbildningsutskottet och skolpolitisk talesperson för Liberalerna. Vi hade många bra och givande samtal om studie- och yrkesvägledning. Hur är det att arbeta som politiker? Vad behöver man för utbildning?

Vi skapade under besöket tre olika filmer för vårt arbete med skola-arbetsliv, en film riktad till F–6, en film riktad till 7–9 och en film avsedd för arbete med alternativ PRAO. Filmerna kan med fördel användas inom arbetet med samhällskunskap då innehållet uppfyller delar av det centrala innehållet för ämnet.

Vi passade även på att träffa en polis, en IT-tekniker och en pensionär, som fick berätta om sitt gedigna yrkesliv innan pension. Detta resulterade i flera små, korta yrkespresentationer, som kommer användas i vårt arbete med alternativ PRAO. Dessutom fick vi chans att ta del av två anläggningsarbetares väg till yrket, vilket inte på något sätt var spikrak. Vi pratade om vikten av lärlingsutbildningar och hur viktigt det är med särskilt stöd och anpassningar i grundskolan. Utanför Svea Hovrätt träffade vi en ordningsvakt och en advokat för att prata om deras yrke och vägen dit.

Ett par timmars äventyr på stan har resulterat i att vi utökat vår förståelse och kunskap om olika yrken, branscher och vägar dit! Det gynnar både vår egen professionsutveckling, men framför allt kan vi skapa och utveckla en bra och meningsfull vägledningsverksamhet som skapar hopp och framtidstro!

Se filmen med Roger Haddad här.

Kommentera

Jag tog examen 2016 och sedan dess har jag aktivt arbetat för att synliggöra och utveckla vägledarprofessionen, bland annat genom föreläsningar och debatter i det offentliga rummet.

För mig är det viktigt att mina kollegor har det bra på sina arbetsplatser, både att de mår bra och att de har en dräglig arbetsmiljö. Just arbetsmiljö och bra arbetsvillkor är något som alltid intresserat mig och för mig har det alltid varit självklart att vara medlem i facket.

För varje år som jag har varit verksam studie- och karriärvägledare har jag insett att det finns mycket att kämpa för – för att få en bra arbetsmiljö och skapa en förståelse för den kompetens som vägledare besitter. Ensam kan jag möjligtvis förändra och förbättra min egna arbetsmiljö, men jag vill förbättra arbetsmiljön och villkoren även för mina kollegor. Det kan jag inte göra själv. Här blir facket otroligt viktigt.

Att vilja förändra saker, helst allt på en gång och helst igår, har nog alltid varit min akilleshäl. Det är ju inte fysiskt möjligt, det kan ju vilken dödlig som helst se. ”Vill du förändra på riktigt, engagera dig fackligt” sa en god vän till mig när vi träffades efter jobbet en sommardag för en tid sedan. Det var något jag tog till mig och funderade på. Några veckor senare drog skolupproren genom Sverige som en virvelvind och jag engagerade mig mycket i vägledarnas ”SYVupproret”.

Det blev vår 2020. Jag började åter fundera på att engagera mig mer fackligt, pratade med kollegor och min familj. Under våren fick jag frågan om att kandidera till rollen som syv-representant i LR Järfälla. Det var då jag tog steget att börja engagera mig mer fackligt. Någon månad senare beslutade årsmötet att jag skulle få rollen och jag påbörjade mitt uppdrag. Det var ett spännande och givande arbete att sammankalla och samverka med kommunens vägledare, påverka och jobba för en ännu bättre arbetsmiljö.

Nu, nästan ett år senare, våren 2021, är det drygt tre månader sedan jag avslutade min anställning i Järfälla och började arbeta på Årstaskolan i Stockholms stad. Det har även blivit dags att styra in på nästa steg i den fackliga farleden.

Det var med glädje jag mottog frågan om jag kunde tänka mig att kandidera till en plats i styrelsen för den lokala syv-föreningen inom LR Stockholm. Svaret var självklart, ja. Ja, det kan jag tänka mig.

På årsmötet, som genomfördes måndagen 22 mars, blev jag invald i styrelsen. Jag ser på mitt nya uppdrag med ny energi och engagemang. Det ska bli väldigt intressant och lärorikt att få engagera mig än mer fackligt och få chansen att lyfta syv-frågor och påverka min och mina kollegors arbetsmiljö.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm