Jag vill ta vara på det nya årets möjligheter

Aldrig är väl förväntningarna så höga som på en nyårsafton? 2021: Året då jag ska använda tandtråd varje dag, röra på mig minst trettio minuter om dagen, bara äta grönsaker och helt utesluta socker ur min vardag. Jag ska bli bättre på att lyssna och ägna mer tid åt barnen. För att inte tala om vilken bra partner och vän jag ska bli. Förstående, unnande och tålmodig. Den allra bästa versionen av mig själv.

Så kommer nyårsdagen. Som en kalldusch vräker den sig över mig och får mina förväntningar att svämma över. Vadå? Hänger det på mig? Måste jag ANSTRÄNGA mig?

Hur svårt ska det vara då? Att promenera en halvtimme, tandtråda tänderna i trettio sekunder, låta bli läsken och tina broccolin? Svårt kanske det inte är men jobbigt, ja, det ligger ju lite i själva ordet ”ansträngning”. En snabb googling ger mig bland annat följande synonymer: ihärdigt bemödande, strävan, satsning, insats, svårighet och påfrestning. Men det var det ju ingen som talade om för mig när jag stod där och skålade med bubbel i glaset. Då var jag fylld av förväntan över vad det nya året skulle innehålla och hade ingen tanke på att det var jag själv som måste skapa innehållet.

Varför är det då så svårt att anstränga sig? Det är ju lättare att förstå att det är svårt att helt förvandla sig på mindre än ett dygn men varför har vi så svårt att förstå att de där små men ändå konsekventa stegen i slutändan gör så enormt stor skillnad?

Kanske är det just det tvära som får oss att tveka och känna efter lite för mycket. En ny vana kostar nämligen på. Det är inte själva mödan som är så jobbig, det är tanken på den som får oss att avstå. Hjärnan försöker skydda oss genom att utesluta saker som vi inte gjort innan eller som vi inte är så bra på. Det är ett sätt att spara vår energi.

”Tro inte på allt du tänker”, säger den kloka skogsmunken och författaren Björn Natthiko Lindeblad. Få har väl skänkt ett så gott råd som Björn. Grubbla inte så mycket och framför allt, lyssna inte på allt du säger till dig själv. Det är inte alltid som hjärnan är din bästa vän. Hjärnan ställer inte upp för dig i vått och torrt. Hjärnan vill bara fortsätta som den alltid gjort. Och vill du ha ett annat resultat än det du har idag så behöver du göra andra saker.

Ja, ja, jag vet att du vet detta. Och jag vet att det är lätt att säga men en sak som brukar få mig att lyckas vända något eller börja med något nytt är att tänka att jag ska göra mer av något jag mår bra av och mindre av något jag mår dåligt av. Inte helt utesluta och inte heller börja med något som kräver en jättestor ansträngning. Det ena leder alltid till det andra och även om målet är något stort så är vägen dit inte så svår att gå, trots allt.

Sätt bara den ena foten framför den andra och tänk på att resan oftast är mer utvecklande än själva målet. Något är alltid mer än inget. Det är så enkelt och logiskt att till och med hjärnan kan låta sig övertygas. Lite mer rörelse, lite mer grönt, lite fler positiva tankar, mer energi, mer av det goda och mindre av det som inte är bra för dig. Våga sätta långsiktiga mål och häng inte upp dig på om du går bakåt då och då, huvudsaken är ju att du kommer framåt, att du utvecklas, inte hur snabbt du gör det. Något är alltid mer än inget.  

Kommentera
Linda Blomdahl, 2021, blogg, bloggare
Linda Blomdahl

Linda är legitimerad lärare i matematik, NO, tyska och engelska och har undervisat i alla årskurser från förskoleklass till gymnasiet. De senaste sex åren har hon arbetat som rektor på såväl grundskola som gymnasium.

 

Hon debuterade som författare våren 2020 med Skolcoachboken: egen utveckling – gemensam framgång och arbetar som rektor, skribent och föreläsare med syfte att lyfta och inspirera lärarkåren..

 

Lindas blogg fokuserar på din personliga utveckling som individ och lärare.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm