För tre år sedan blev utredaren Marie-Hélène Ahnborg klar med utredningen ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” SOU 2019:4 som mottogs av skolminister Anna Ekström. Den syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:

• Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
• Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
• Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
• Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
• Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Checklista på förslag på sådant som bör genomföras:

• Förtydligande av karriärvägledarens roll och ansvar
• Tydligare styrning, ledning och samordning
• Plan för samverkan
• Kompetensutveckling för karriärvägledare, lärare och rektorer
• Utvecklade möjligheter att utbilda sig till karriärvägledare
• Digitalt vägledningsstöd ☆

☆ Det är hittills bara sista punkten digitalt vägledningsstöd som gjorts på nationell nivå genom Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.

Är det inte hög tid att se mer verkstad och mindre prat kring denna gedigna utredning?

Vi behöver massor av nationellt stöd för att på riktigt se till att studie- och yrkesvägledning blir hela skolans ansvar och att studie- och yrkesvägledning blir likvärdig och utvecklar alla elevers valkompetens samt öppnar hela arbetsmarknaden och utbildningsväsendet för alla elever.

För detta behöver vi vara tillräckligt tillgängliga för alla elever och ha huvudmannaplaner, årshjul, samordnare och få förstärkt lagstiftning för studie- och yrkesvägledning och kunna arbeta normkritiskt. Sverige utmärker sig som ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå gör svenskar väldigt normtypiska studie- och yrkesval, så länge detta pågår är arbetsmarknaden och utbildningsväsendet bara tillgängligt för hälften av befolkningen.

Detta är inte bra för kompetensförsörjningen och behovet på relevant arbetskraft på svensk arbetsmarknad.

Det är med viss oro och sorg som jag och många andra i skolvärlden ser att höstens föräldramöten inte kommer att kunna bli av som vanligt. Det jag som studie- och yrkesvägledare bekymras mest över är att inte kunna ge årskursniornas vårdnadshavare den gymnasieinformation som även de kan behöva för att kunna stötta sina tonåringar i deras så viktiga val.

På grund av smittskyddsbestämmelserna kommer gymnasieskolorna inte kunna hålla öppet hus, och höstens gymnasiemässor kanske enbart kommer finnas som digitala lösningar på hemsidor och i andra medier.

Detta försvårar informationsinsamlingen om gymnasiet inför elevernas gymnasieval efter jullovet. Självklart kommer skolorna, särskilt studie- och yrkesvägledarna, göra allt de kan för att ge niorna så mycket information de kan för att de ska kunna göra välgrundade gymnasievalsbeslut.

Det jag ser som viktigast för eleverna när de ska välja till gymnasiet är att de tänker igenom vad det är de gillar och är bra på och ser om detta går att kombinera med innehållet i de olika gymnasieprogrammen. En annan viktig faktor är reseavståndet till skolan och om skolan kan erbjuda stöd och hjälp om det behövs exempelvis anpassad skolmiljö eller specialpedagogik. Se dessutom upp för kompisval, välj efter egna förutsättningar.

Jag vill här passa på att ge en kortfattad information om gymnasievalet.

För att bli behörig till alla nationella program på gymnasiet krävs:

• E eller högre betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik.
• E eller högre betyg i fem andra ämnen för yrkesprogram.
• E eller högre betyg i nio andra ämnen för högskoleförberedande program.

Den elev som inte uppfyller kraven kan läsa upp sin behörighet på introduktionsprogrammet.

Övergripande kalender över processen:

• Under perioden januari – februari genomförs vanligtvis gymnasievalet.
• I april får eleverna ett preliminärt antagningsbesked.
• Under april – maj kan elever göra ett omval.
• I juli kommer det slutliga antagningsbeskedet.

Många kommuner och regioner har gemensamma gymnasieantagningsenheter med webbaserade valplattformar som kräver inloggning. De brukar skicka ut inloggningsuppgifter till eleverna per post efter jullovet.

Läs på om gymnasiet, källkritiskt. Källor du kan lita på är Skolverket och gymnasieantagningen där du bor.

Svenska skolan har något unikt som inte finns i många andra länder, nämligen prao. Prao skulle kunna vara guldägget i skolkorgen och göra enorm skillnad för både Sveriges ekonomi i stort och för femtonåringen som ska ut och praoa och få sina första arbetslivserfarenheter att skriva ut på sitt första CV. 

Prao ger en unik möjlighet för företag och förvaltningar att visa upp sig och berätta för femtonåringen om vad det är som de bidrar till i samhället. En femtonåring har inte så stor kunskap om olika yrken, kanske på sin höjd vad föräldrarna arbetar med och kanske också mor- och farföräldrar och några till. 

Femtonåringen behöver verkligen större kunskap om yrken och arbetsliv. Detta ger såväl företag som förvaltningar en fantastisk möjlighet att få presentera sig och berätta för tonåringen om vilka de är och att tonåringen en vacker dag är välkommen att arbeta där efter gymnasiet eller ytterligare utbildning. 

Många företag och förvaltningar är bekymrade över att ungdomar inte utbildar sig inom just deras område och de får därför svårt att rekrytera unga till dessa yrken. Då vill jag säga till företagen och förvaltningarna att inte vara blyga och istället erbjuda årskurs åttor (för det är oftast de som praoar) en prao-plats och ett fantastiskt tillfälle att introducera eleven till ett yrke och en bransch som kanske kan locka så pass att elever året därpå som årskurs nia kommer att överväga att styra sitt gymnasieval åt den riktningen. 

Prao är sedan 2018 ett obligatoriskt moment i skolan och gäller elever i årskurs åtta, nio och tio och ska vara i tio dagar, eller två veckor. Skolorna kan själva besluta om hur de sedan fördelar prao-dagarna och årskurser som ska praoa. Det finns allmänna råd om hur praon ska skötas hos Skolverket. 

De allra flesta arbetsplatserna går att ”praoifiera”. Jag har goda erfarenheter av att till och med brandstationer erbjudit en veckas prao för elever som de gjort till en fantastisk utbildningsvecka för eleverna där de fått lära sig mycket om brandbekämpning och livräddning. 

Praon har för en del elever starkt bidragit till att de fått något att sträva mot och fått en framtidsdröm i sikte och på så vis blivit en viktig motivationsfaktor, ofta på ett sätt som inte skolan riktigt förmår. Många lärare uppskattar prao som en viktig och värdefull källa för stoff att berika skolämnena med. 

Både privat och offentlig sektor har allt att vinna på att erbjuda skolelever prao. Var inte rädda för att kontakta skolorna för att erbjuda prao-plats. Visste ni att ni även är välkomna till skolorna för att presentera era branscher och att skolorna gärna vill komma ut till er på studiebesök med elever. Praon är alldeles för viktig och värdefull för att slarvas bort. 

Trevlig sommar!

Det här inlägget ska försöka knyta ihop begreppet generell studie- och yrkesvägledning med förslag på teman att blogga om som jag fick av mina studie- och yrkesvägledarkollegor. 

Förslagen handlade om alltifrån uppdraget kring prao, hur man gör ett väl underbyggt studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning som ett ämne och förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning.

Här behöver jag också flika in att studie- och yrkesvägledning ska vara likvärdig enligt våra egna etiska riktlinjer och det statliga uppdraget – det ska inte bero på var i landet du som elev bor eller går i skolan. Du ska kunna få den adekvata studie- och yrkesvägledning du har rätt till på samma villkor som alla andra elever i din åldersgrupp.

Låt mig börja med vad regelverken ”Allmänna råd och skollag” säger om vad studie- och yrkesvägledning är:

Studie- och yrkesvägledning kan enligt Skolverkets Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) beskrivas i både vid (generell) och snäv (individuell) bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.

Studie- och yrkesvägledning enligt Skollagen (SFS nr: 2010:800):

Tillgång

29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning.

Behörighet

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.

Hur ska arbetet med praon fördelas mellan skolans personal?  Enligt Skolverkets råd för prao är det upp till skolans huvudman att bestämma hur verksamheten ska organiseras på den enskilda skolan. Praon är däremot en angelägenhet inte bara för studie- och yrkesvägledningen, utan också för lärarna. En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig så mycket erfarenheter som möjligt under sin prao är att den integreras i undervisningen och att syfte och mål för praoverksamheten är tydligt för varje elev innan de kommer ut på en arbetsplats. Såväl planering av, som erfarenheter från praon, bör integreras i olika ämnen i grundskolan med utgångspunkt i vad lärare och rektorer lokalt anser vara lämpligast.

Sammanfattningsvis:

Om generell studie- och yrkesvägledning ska leda till valkompetenta elever som kan fatta välgrundade studie- och yrkesvalsbeslut som bygger på att de utvecklat god självkännedom och god omvärldskunskap, så behöver de utveckla valkompetens. Valkompetens bygger på att eleverna fått egna yrkeserfarenheter genom t ex prao, studiebesök och undervisning om arbetslivet.

Eleverna har rätt att få vägledning av professionella studie- och yrkesväglednare med adekvat kompetens d v s studie- och yrkesvägledarprogrammet (180hp) som ges av lärosätena Malmö universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet

Skolverket säger att ansvaret för organiseringen av prao ligger hos skolhuvudmannen och att den i praktiken ska skötas av såväl lärare som studie- och yrkesvägledare på skolan och vara en integrerad del av undervisningen.

Hur ser detta ut i praktiken då?

Uppdraget kring Prao

Prao organiseras väldigt olika i olika kommuner och regioner. En del har välorganiserad praosamordning där det finns en person med utvecklade relationer till lokala näringslivet och där det finns en bank av praoplatser för eleverna. Andra kommuner/skolhuvudmän har inte alls någon utvecklad organisation kring detta utan låter skolorna själva organisera det så gott de kan och där eleverna uppmanas att själva skaffa sina egna praoplatser för att det inte finns några praoplatser som skolan har samlat i en platsbank. I detta avseende kan man inte påstå att prao är likvärdig i hela landet. 

Prao blev obligatorisk 2018 och har ännu inte utvärderats. Det ska bli spännande att få ta del av en framtida kvalitetsredovisning av prao så småningom.

 Hur gör man ett väl underbyggt studie- och yrkesval

Jag tycker att Skolverkets allmänna råd och våra etiska riktlinjer sammanfattar detta väl.

 Att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska:

• bli medveten om sig själv
• bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
• bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
• lära sig att fatta beslut
• lära sig att genomföra sina beslut

Vägledare främjar individers medvetna och övervägda studie- och yrkesval. Vägledare sätter individen i centrum och står fri från särintressen. Frihet och självbestämmande, fria val och egna beslut är en värdighetsprincip som handlar om att både respektera och stärka individen.

För att detta ska funka i praktiken behöver eleverna få tillräcklig information om valalternativen, t ex att årskursnioelever får en allsidig och bred gymnasieinformation klassvis av studie- och yrkesvägledare på skolan och sedan får möjligheter att besöka gymnasiemässa och göra besök på gymnasieskolor på deras öppet hus. 

Sist men inte minst att de får möjligheter att reflektera kring sina gymnasieval individuellt genom vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren och få klart för sig om de egna förutsättningarna matchar utbildningsalternativen.

Studie- och yrkesvägledning som ett ämne

SOU2019:04 Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle vill se att studie- och yrkesvägledning som ett sorts ämne som de kallar Framtidsval och som består av tre delar: Val och framtidsplanering, Arbetsliv och samhälle och Utbildningsvägar och yrken.

Framtidsval inför i grundskolan ska innehålla tre specifika delar:

Val och framtidsplanering

• Karriärkompetens
• Motivation
• Studieteknik
• Samband mellan arbetslivets krav och förutsättningar.

Arbetsliv och samhälle

• Villkor för arbetsmarknadens utformning
• Arbetsmarknadens parter
• Arbetsrätt och arbetsmiljölagstiftning
• Hur går det till på en arbetsplats?
• Hur söker man arbete?
• Entreprenörskap och företagande.

Utbildningsvägar och yrken

• Information om olika utbildningsvägar och former av utbildningar
• Yrken på en framtida arbetsmarknad
• Prognoser samt tillgång och efterfrågan.

(80 h/år. Åk 7: 27 h. Åk 8: 27 h. Åk 9: 27 h)

Redan nu utför många studie- och yrkesvägledare klassvis information om innehållet som Framtidsval innehåller, framför allt i årskurs åtta och nio inför prao och gymnasieval och det finns studie- och yrkesvägledare som fått lektionspass i skolschemat och kan fylla dessa med intressant innehåll som höjer elevernas valkompetens. Medan andra studie- och yrkesvägledare får slåss för att få komma till klasser för att ge infomration om t ex gymnasiet.

Det råder delade meningar bland studie – och yrkesvägledare själva och bland andra på skolorna om vi ska ha ett eget ämne eller inte.

Förutsättningar att kunna bedriva studie- och yrkesvägledning

Enligt Svenska Vägledarföreningens etiska riktlinjer ska vägledningen på individnivå bygga på:

• Vägledares bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer.
• Vägledare hanterar uppgifter om personliga förhållanden med respekt för individens integritet.
• Vägledare har kunskap om och följer gällande lagstiftning för tystnadsplikt och sekretess.
• Vägledare är tydlig med förutsättningarna för mötet och om sin egen kompetens, samt anpassar vägledningsinsatserna efter den sökandes behov och situation.
• Vägledare strävar efter att ge relevant, tydlig och objektiv information.

I praktiken innebär detta att elever ska kunna känna sig trygga med sin studie- och yrkesvägledare, som kan erbjuda plats för samtal enskilt och skyddat från insyn, som håller på tystandsplikten, som ser till att elevens behov tillgodoses och att eleverna få uppdaterad och korrekt information. Detta förutsätter att det finns ett arbetsrum för studie- och yrkesvägledaren på skolan där samtal kan ske ostördt och där studie- och yrkesvägledaren lugnt och tryggt kan förbereda, genomföra och utvärdera sitt arbete samt att studie- och yrkesvägledaren ges möjligheter till egen fortbildning.

Sist men inte minst

Sammanfattningsvis innebär arbetet med studie- och yrkesvägledning på generell nivå att studie- och yrkesvägledaren behöver vara en välintegrerad del av hela skolan och samarbeta med lärare för att till exempel få till prao på bra sätt för eleverna, ges goda förutsättningar att möta elever inte bara enskilt på sitt arbetsrum utan även klassvis.

Valkompetenta elever fattar färre felval till gymnasiet och studier efter gymnasiet och klarar studierna bättre. Elever som klarar utbildningsmål är ofta mer motiverade och mår generellt sett bättre. Detta är inte bara en vinst för skola utan för samhället. Därför kan en välfungerande studie- och yrkesvägledning på skolan även vara ekonomiskt motiverad och behöver vara organiserad så att alla elever på skolan ges tillräcklig och likvärdig studie- och yrkesvägledning.

Försöker ringa in vägledarnas ”tysta” kunskaper som skiljer utbildade studie- och yrkesvägledare från andra som arbetar med studie-och yrkesvägledning på skolan som inte har samma utbildning. 

Studie-och vägledare har skolats in i ett speciellt sätt att tänka när de möter sina vägledningssökande d v s elever.

Jag kommer fram till är att studie- och yrkesvägledares utbildning, som är en treårig högskoleutbildning, har en unik ämneskombination med t ex psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomisk historia, svensk utbildningshistoria, arbetsmarknads- och yrkesorientering såväl historiska och aktuella perspektiv, karriärteorier och modeller mm. Allt detta varvat med mycket praktik, såväl undervisning som samtalsteknik.

I vägledarens huvud ryms denna kombination av kunskaper när vägledaren möter sin vägledningssökande (gillar inte riktigt begreppet ’klient’). Den sökande är oftast elev eller presumtiv elev, ibland arbetssökande.

Med alla mina år som syv på såväl grundskola som gymnasiet och komvux, kan jag konstatera att mina samtal har präglats av:

• Förutsättningslöshet: att låta eleven få berätta sin egen historia utan att värdera eller döma.
• Helikopterperspektiv: att göra en mental kartläggning av vad eleven berättat i relation till aktuella brytpunkten.
• Aktivitet: att göra klart för eleven att vägledningsprocessen är en egen och aktiv process, autentisisheten inför valet vilar på aktivt deltagande. Helst ska eleven göra så mycket av research om valalternativen själv t ex genom öppet hus besök mm.
• Avstämning: sammanställning av det eleven berättat och det eleven kommit fram till och vad eleven behöver hjälp med för att nå sina mål.
• Tålamod: vissa brytpunkter kanske kan behöva följas av nya. Man väljer inte för resten av sitt liv när man bara är 16 år och går i 9:an, gymnasievalet måste får vara ’good enough’ det samma för avgångselever på gymnasiet och vuxna.

Jag har alltid haft konkurrensneutralitet/opartiskhet och optimism (tänd stjärnor, inte släck stjärnor) som ledstjärnor. Jag vill också att eleven känner sig nöjd efter samtalet.

Vilka kännetecken tycker du är typiska för den utbildade studie- och yrkesvägledaren?

Omröstningsresultat från Facebook:

• Opartiskhet 40
• Helikopterperspektiv 32
• Förutsättningslöshet 30
• Optimism 20
• Avstämning 9
• Tålamod 5
• Aktivitet 4
• Annat 0

(Inlägget gjordes 9 mars 2019 och kontrollerat 5 maj 2019)

Studie- och yrkesvägledares viktigaste uppgifter enligt mina studie-och yrkesvägledarkollegor är att:

• Vidga perspektiv (64)
• Lära ut valkompetens (33)
• Motivera (27)
• Vara bollplank (13)
• Påvisa/jämföra olika strategier (10)
• Uppmuntra (10)
• Professionellt förhållningssätt (6)
• Annat (3)

(Inlägget är från 30 mars 2019 och kontrollerad 3 maj 2019)