Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Var tredje gymnasieelev tar inte examen från gymnasiet inom tre år. Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund. Orsakerna till att inte fler klarar studierna är flera, en del hoppar av, andra kommer på att de valt fel program, väljer om, och därmed kan det ta både fyra och fem år innan gymnasiestudierna är klara.

Nu presentera Moderaterna ett antal förslag för att få fler att välja rätt från början och för att fler ska klara gymnasiet.

– Det är ett stort problem att dagens elever inte känner sig tillräckligt informerade inför gymnasievalet. Varje år är det 10 000 unga som avbryter sin utbildning och många byter utbildning. Det ett jätteproblem, dels för individen, men det är också en extra utbildningskostnad på 2,3 miljarder per år när ungdomar läser extra år på gymnasiet. Våra ungdomar måste få bättre vägledning så att de kan välja rätt, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall till Skolvärlden.

– Enbart 28 procent av niondeklassarna har en klar bild av vilka program det finns att välja på, enligt Skolinspektionens undersökning. Hela 45 procent säger sig inte ha någon vuxen att prata med om sina framtidsplaner. Det är alarmerande siffror.

Enligt Camilla Waltersson Grönvall sticker Sverige ut i jämförelse med övriga länder i Norden och därför har man tittat på vad de gör.

– I Finland är vägledningen integrerad i skolgången redan från årskurs ett. I Norge har man 110 timmars vägledning i årskurs 7 – 9. I Danmark har man ett ämne som heter ”Utbildning och jobb”. Det är så extremt mycket mer genomarbetat där. De har också mer resurser till studie- och yrkesvägledningen.

Regeringens förslag om obligatorisk prao är bra men det räcker inte till, säger hon. Därför föreslår Moderaterna att eleverna i årskurs nio ska få pröva på olika gymnasieprogram. 

– Alla borde erbjudas utbildningspraktik på gymnasiet. Det finns en del kommuner som redan idag gör detta och dem borde vi titta vidare på. Falkenberg är ett exempel. De började med att erbjuda prao på yrkesprogrammen för man såg att intresset svek. Där har man sen gått vidare även till studieförberedande program för man såg att det fungerade bra.

Moderaterna vill även att det ska upprättas en utbildningsplan för varje niondeklassare. Camilla Waltersson Grönvall exemplifierar med Danmark som har tydliga kunskapsmål för vägledningen och där man i årskurs 7 till 9 tar fram en individuell plan för elevernas fortsatta studier. Studie- och yrkesvägledarnas roll måste även bli tydligare.

– Vi måste ta detta på allvar och ha en skola som bättre förbereder för framtiden.

Catharina Niwhede är studie- och yrkesvägledare i Malmö, och ordinarie ledamot i Lärarnas Riksförbund.

– Det kan säkert vara en bra idé, många ungdomar vet inte vad en yrkesutbildning innebär utan det är bara samhällsprogrammet som gäller. Om man hade fått ha prao på ett yrkesprogram hade man kanske valt det, då blir det inte helt okänt för en. Så ja, jag tror det är en bra idé, säger Catharina Niwhede.

– Sen måste man förstärka studie- och yrkesvägledningen generellt så att alla elever får kvalificerad vägledning så att de kan göra välunderbyggda val.

Norge, Danmark och Finland verkar ha tid avsatt för vägledning?

– Ja, det stämmer. Det skulle behövas här också. Som det är idag kan det vara svårt att få komma ut i klasserna, måluppfyllelsen är inte så bra i svensk skola så eleverna behöver all sin undervisningstid och då kan det vara svårt att få komma ut i klassen som studie- och yrkesvägledare. Bättre då om det var schemalagt.

– Ett annat problem är vägledning handlar mycket om skolornas budget. Vi kan inte jobba utifrån de behov som finns utan utifrån den budget som skolan har. Kommunen måste se till att dimensionera så det går att ha hela vägledartjänster i skolorna, annars kan vi inte ge bra vägledning.