En av tre klarar inte gymnasiet

I en klass med 25 elever tar 16 sin examen, nio gör det inte. Det visar statistik från Lärarnas Riksförbund. De har följt en årskurs från det att de började första klass 2004.

Mellan 2016 och 2029 räknar LR med att 500 000 unga inte tar examen.

– Det ger väldigt mycket sämre möjligheter att skapa sig en framtid. En gymnasieexamen är en förutsättning för att få jobb. Det spelar ingen roll vilken, men att du går ut gymnasiet. Annars försämras dina möjligheter att gå vidare i livet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Skillnaderna i likvärdighet är också stora, ett eventuellt studentfirande är beroende av härkomst och föräldrarnas studiebakgrund;

Bland de nyinvandrade tar tolv procent av eleverna studenten, medan siffran för svenskfödda är 71 procent.

Inom elevgruppen som har föräldrar med eftergymnasial utbildning tar 75 procent studenten, medan siffran är 35 procent för dem som har föräldrar med endast förgymnasial utbildning.

– Jag tror att en förklaring är bristen på specialpedagogiskt stöd tidigt, elever får inte tillräckligt bra möjligheter att klara skolan. De tappar sugen och halkar efter. En annan orsak är att lärare inte hinner se varje elev, där har vi möjlighet att fånga upp dem som behöver stöd eller inte mår bra. Blir man sedd så ökar motivationen, säger Åsa Fahlén.

Men Lärarnas Riksförbund vill också se ett ökat statligt ansvar för likvärdighet.

– Jag tycker att ytterst har staten ett ansvar, vi har pratat länge om att staten är den aktör som ska ta ansvaret för en likvärdig skola. Att lämna över till 290 kommuner och ett antal huvudmän, det har inte fungerat, säger Åsa Fahlén.