Här är experternas tips för hur du som lärare kan stötta särbegåvade elever - samt hur du identifierar dem.
Särbegåvning är hög IQ
Mensa definierar särbegåvning som personer med en intelligenskvot på minst 120. Sett till normalfördelningskurvan innebär det omkring 5 procent av Sveriges befolkning eller knappt 200 000 personer.
Men särbegåvnIng är också mer än hög IQ
Särbegåvade har:
En förmåga långt över medel vad gäller abstraktion, minne, inlärning, effektivitet, verbalitet, logik och sinne för siffror.
En stark inre motivation och uthållighet, det vill säga de är starkt intressedrivna och har stor beslutsamhet och nyfikenhet.
En kreativ förmåga utöver det vanliga när det gäller flöde, originalitet, problemlösande och flexibelt tänkande.
Källa: Roland S Persson, professor i psykologi vid Jönköpings högskola för lärande och kommunikation, baserat på forskaren Joseph Renzullis definition.
Särbegåvade i svenska skolan
27 procent lämnade skolan utan att veta att de var särbegåvade.
92 procent beskrev skoltiden som ett helvete. Flera funderade på att ta sitt liv på grund av upplevelserna i skolan.
50 procent fick inget stöd eller någon förståelse för sin begåvning hemifrån.
65 procent tyckte inte ens att högskole- eller universitetsstudier motsvarade deras behov av intellektuell stimulans.
Källa: ”Experiences of intellectually gifted students in an egalitarian and inclusive educational system: a survey study” (2010), Roland S Persson.
Identifiera
Identifiera och bekräfta det särbegåvade barnet. Lyssna på eleven och föräldrarna och sök en lösning för skol- gången som passar elevens behov.
Accelerera
Ge den särbegåvade eleven mer avancerade uppgifter. Det kan exempelvis vara avgränsade forskningsprojekt och egna läroböcker, men för att undvika alltför mycket ensam-arbete behöver eleven vara med på gemensamma övningar och genomgångar.
Berika
Som ett komplement kan man ge eleven möjlighet att studera ett ämne utanför läroplanen.
Coacha
Ge eleven möjlighet att utveckla tankar och intressen med hjälp av en coach utanför klassrummet. Det kan vara en speciallärare eller någon utomstående vuxen, till exempel en forskare på högskolan.
Källa: Mensa
Särbegåvade och högpresterande – inte samma sak
Särbegåvade elever:
Ställer frågor
Är nyfikna
Har tokiga idéer
Sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå
Diskuterar frågor
Visar starka åsikter och synpunkter
Kan redan
Föredrar vuxna
Skapar nytt
Tycker om att lära
Bearbetar information
Tänker komplext
Är mycket självkritiska
Tänker abstrakt
Högpresterande elever:
Kan svaret
Är intresserade
Har goda idéer
Arbetar hårt
Besvarar frågor
Lyssnar med intresse
Lär sig snabbt
Har många jämnåriga kamrater
Kopierar
Tycker om skolan
Tar emot information
Tänker steg för steg
Är nöjda med sin inlärning
Förstår idéer
Källa: Mensa/Shirley Kokot