ragsved

Rågsved centrum och skolan bortom tunnelbanan.

| Foto: Wikimedia Commons
Nedläggning 

Förortsskolor riskerar slås ut

2013 var endast 29 procent av Rågsvedsskolans niondeklassare behöriga till gymnasiet, en ny bottennotering efter år av låga resultat. Nu läggs högstadiet ner och kvar blir en F-4 skola.
Rektor Ingalill Hägglund är kritisk till effekten av ett marknadstänkande som leder till att skolor i förortsområden läggs ner.

Skolverkets statistik visar att Rågsvedsskolan är en av flera svenska skolor som dragits med mycket låga studieresultat i flera år. Den enskilt största anledningen till Rågsvedsskolans rekordlåga andel gymnasiebehöriga förra året är tydlig: 47 procent av utgångseleverna var nyanlända och hade bara bott i Sverige upp till fyra år.

– De eleverna kan naturligtvis inte uppnå målen i svenska för årskurs nio, och det är där det spricker. Problemet med den statistiska mätningen är att man jämför alla på en generell nivå, men man jämför äpplen och päron. När media sen återspeglar mätningar förenklas det till vilka skolor som är bra, och vilka skolor som inte är bra, säger rektor Ingalill Hägglund.

En sak som Rågsvedsskolan har ansetts vara bra på är mottagandet av nyanlända elever. En del i det arbetet har varit att samtliga lärare i samtliga ämnen ska jobba medvetet språkutvecklande, inte bara språklärarna.

Det har fungerat så pass bra att Lotta Edholm, Skolborgarråd och ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad, så sent som den 18 december bloggade om det. Då skulle skolan bli en ”modellskola” för det arbetet i hela Stockholm och ”bidra med kompetens, bland annat inom språkutveckling och svenska, som kan spridas till fler skolor för en snabbare väg in till goda skolresultat för nyanlända elever.”
Kort därefter fattades istället beslutet att lägga ner.

– Det kom verkligen som en blixt från klar himmel. Innan jul gick snacket att vi skulle ta emot fler nyanlända elever och vara en modellskola för det. Men sen direkt efter julledigheten kom de uppifrån och informerade om att skolan ska bli en F-4, säger Timmy Björk, idrottslärare och fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund på Rågsvedsskolan.

Hur var stämningen då?

– Personalen var i chock. Ingen hade föreställt sig det här, säger han.

Vilken andledning gav de till nedläggningen?

– Förklaringen var att vi har så stort elevtapp att skolan inte går runt. Och att arbetsmiljön vad för dålig.

Vad är problemet med arbetsmiljön?

– Det har varit rätt stökigt här. Det fria skolvalet har gjort att vi tappat ”loken”, de drivna eleverna. De som varit kvar har inte varit så studiemotiverade. Rektor har verkligen försökt på alla sätt och ropat efter hjälp, men politikerna har inte lyssnat, säger Timmy Björk.

Bakom siffrorna i Skolverkets statistik ser Ingalill Hägglund effekterna av en bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och skolpolitik som segregerar. Hon är kritisk till de marknadsanpassade metoder som förts in i offentliga verksamheter de senaste åren, så kallad ”new public management”. Kopplat till det fria skolvalet blir den marknadsmässiga logiken att om en skola inte lyckas attrahera tillräckligt många elever, eller om eleverna inte lyckas tillräckligt bra, får den läggas ner.

Och det är just vad som hänt i Rågsved. Stockholm stad bedömde att elevunderlaget, och med det pengarna, inte längre räckte till att finansiera skolan i dess nuvarande form.

– Man har lagt problemet i skolan. Man problematiserar skola, lärare och rektor istället för att lyfta blicken, säger Ingalill Hägglund.

Rågsvedseleverna kommer enligt henne ofta från hem som befinner sig relativt lågt på den socioekonomiska skalan, och som saknar en bildningstradition. Ett faktum som inte bara är kopplat till andelen utlandsfödda eller elever med utlandsfödda föräldrar. Det är djupare rotat än så, menar hon.

– Rågsved är byggt som ett ganska homogent samhälle från början. Hit flyttade industriarbetare som inte hade en djup studietradition, och vi vet att sådant påverkar studieresultaten. Resultaten från 70- och 80-talen ligger också under riksgenomsnittet. Alla våra elever från förskolan upp till sexan bor i hyresrätter. I sju till nio finns det några bostadsrätter.

Att engagerade föräldrar och drivna elever väljer bort en skola som brottas med låga resultat har hon stor förståelse för. Samtidigt menar hon att det kan vara ett misstag.

– Alla vill sina barn deras bästa. Det finns en bild av att det bästa är en helsvensk skola. Men det finns ingen forskningsrelevans där, utan ett antagande. Det forskningen visar på är att du kan ha samma språkutveckling på en flerspråkig skola som en helsvensk. Här pratar vi 36 olika språk, men alla pratar svenska, säger hon.

Timmy Björk är hård i sin kritik av det fria skolvalet, som han menar underminerar förutsättningarna för en bra skolgång i mindre välbeställda områden.

– Jag ser nedläggningen av Rågsvedsskolans högstadium som ytterligare ett symptom på ett sjukt skolsystem. Vem gynnas av det fria skolvalet? De duktiga kommer det gå bra för, det är de svaga jag är orolig för. Men det är så hela skolsystemet fungerar nu, det slår hårdare mot de svaga. De låga PISA-resultaten beror på att de svaga eleverna har halkat efter ännu mer. Det snackas om att de måste bygga åtta nya skolor i Stockholm, samtidigt som det läggs ner skolor i förorten. Och de nya som byggs, byggs knappas här. Det är tragiskt, man ska kunna gå i skolan där man bor, säger han.

– Vi har drivit det fria valet väldigt långt i Sverige, och frågan är om någon är beredd att släppa det. Om det ens är politiskt möjligt, säger Ingalill Hägglund.

Kommentera