Nya siffror: Stor andel lärare vill distansundervisa

I januari genomförde Lärarnas Riksförbund två enkätundersökningar om smittskyddsåtgärder på skolorna. Den ena skickades till förbundets fackliga ombud, och den andra till förbundets medlemspanel.

I enkäterna framkommer bland annat att endast en tredjedel av ombuden anser att deras huvudman fullt ut genomförde en riskbedömning av arbetsmiljön inför vårterminen. En fjärdedel av de svarande ombuden anser att inga skolor hos huvudmannen löpande följer upp arbetsbelastningen.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tycker att resultaten är närmast osannolika.

– Vi har varit i en pandemi sedan i mars och det finns fortfarande skolor som inte gjort riskbedömningar. Det är urdåligt. Man ska fatta livsviktiga beslut om skyddsåtgärder, distans- eller närundervisning och de besluten måste man basera på fakta, säger hon.

Hon berättar om meddelanden från medlemmar runt om i landet som påtalar brister i arbetsmiljön relaterande till corona, som inte får något gehör hos arbetsgivarna.

– Vi kämpar från ett underläge i skolan då huvudmän redan sedan tidigare är dåliga på att följa arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, skollagen.

LR har kritiserat regeringens beslut att öppna upp gymnasieskolorna efter jullovet, man menar att den borde vara fortsatt stängd. Däremot jobbar man inte för en generell stängning av högstadiet. Åsa Fahlén hänvisar bland annat till förbundets undersökning som visar att en majoritet av högstadielärarna inte vill undervisa på distans.

– Det blir tydligt i undersökningen att ju yngre eleverna är, desto större andel av undervisningstiden vill lärarna ha i skolan. Äldre elever ger större risk för smittspridning och klarar bättre av att hantera undervisning på egen hand.

Högstadielärarna som vill undervisa på distans utgör ingen majoritet i undersökningen, men uppgår ändå till mer än två femtedelar med 43 procent av de svarande.

Vad kan facket göra för att skydda de lärare som är rädda för att gå till jobbet?

– Det där är svårt. Samtidigt som det är lätt. Huvudmännen ska göra riskbedömningar, följa lagstiftning och riktlinjer, tillhandahålla skyddsutrustning och så vidare. Uppfyller skolan alla krav så kan man hålla öppet. Skolor som inte klarar av kravet på en säker arbetsplats ska vara stängda. Ser man att arbetsmiljölagen inte följs har våra ombud ytterst möjligheten att lägga skyddsstopp på verksamheten, säger Åsa Fahlén.

Men det görs väl inte så ofta, samtidigt som det närmast dagligen rapporteras att arbetsmiljölagen de facto inte följs på skolor runt om i landet? Borde LR:s ombud agera hårdare?

– Ett problem är att Arbetsmiljöarbetets regelverk inte är upplagt för att vi ska befinna oss i ett krisläge under lång tid. Ett skyddsstopp är till för att uppmärksamma ett akut problem. Jag har inga siffror på skyddsstopp, men jag vet att våra ombud gör ett enträget arbete där ute. Det uppmärksammade fallet med Halmstad kommuns numera tillbakadragna förbud mot skyddsutrustning är ett exempel på när LR:s ombud sagt ifrån och agerat.

Undersökningen visar också att merparten av lärarna anser att beslut om att stänga eller öppna skolor inte ska ligga på varje skola, utan på regional nivå eller högre.

­– Vi är kritiska till att gymnasieskolorna får välja att öppna upp. Möjligtvis att man kan följa det regionala smittskyddsläget, men lämna det inte upp till varje skola. I Lund ska en gymnasieskola nu släppa in 800 elever trots stor spridning av den nya mutationen. Hur ska man kunna följa riktlinjerna med 800 elever på plats? säger Åsa Fahlén.

Ombudsenkäten skickades skickades den 15 januari till 304 LR-ombud och svarsfrekvensen var 50 procent. Lärarenkäten skickades den 19 januari till 1 023 slumpmässigt utvalda lärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning och svarsfrekvensen var 61 procent.