Skolverkets övning om Förintelsen sågas: ”Kan förvärra situationen”

Samtidigt som den internationella Förintelsekonferensen avslutas i Malmö kritiseras Skolverket för undervisningsmaterial som uppmanar elever att hitta argument för konspirationsteorin att folkmordet på judar aldrig ägde rum.
– Den här övningen riskerar att legitimera den diskussionen, säger Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet.

Bland Skolverkets webbmaterial för att stötta lärare finns tips för hur man kan undervisa om ”kontroversiella frågor”. En sådan fråga ska vara den tyska nazistregimens folkmord på sex miljoner judar under andra världskriget. I myndighetens lektionsupplägg ingår att ge elever i uppgift att hitta argument på nätet och i litteraturen för att det i själva verket aldrig hände. Övningen tar avstamp i en tänkt situation där någon elev i klassen tydligt uttalat sig som anhängare av den konspirationsteorin, vilket Aftonbladet var först att rapportera om.

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och har jobbat med bemötandet av extremism och konspirationsteorier i skolan under mer än 20 år, först som lärare och senare som forskare. Han kallar Skolverkets lektionsupplägg för ”udda” och menar att det riskerar att förvärra situationen ytterligare.

– De beskriver en situation där någon i klassen är Förintelseförnekare och då drar man in hela klassen i en uppgift. Det är inte en bra idé. Om du har någon som har starkt avvikande, aggressiva idéer och sätter det faktumet i centrum för undervisning som alla deltar i, kommer den här eleven hamna i försvarsställning och snarast stärkas i sin övertygelse. Eleven kommer att förstå att ”vi gör det här för att jag sagt detta, och nu måste jag försvara mig”. Det är socialpsykologi. Så den typen av övningar brukar snarare befästa problemen, säger han till Skolvärlden.

Svante Weyler, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, är en av de som kritiserar Skolverkets stöd till lärare i Aftonbladets nyhetsartikel. Till Skolvärlden beskriver han materialet som ”en intellektuell katastrof” som kan etablera tankar kring att Förintelsen kanske inte har ägt rum. Och särskilt problematiskt tycker han det är att kalla det en kontroversiell fråga.

– För det första har Förintelsen ägt rum, punkt slut. Att ens komma på tanken att kalla det en kontroversiell fråga och likställa det med att månlandningen inte hänt eller chemtrails, man tror knappt att det är sant. Att hänvisa till att begreppet ”kontroversiell” i det här sammanhanget kommer från EU-håll är ingen ursäkt, att de inte tänkt själva gör saken bara ännu värre, säger han, och refererar till att Skolverkets material är baserat på ett underlag från Europarådet.

– Det andra är att lärare som tvingas att betrakta detta som en kontroversiell fråga blir svikna av myndigheterna. Den här frågan är så viktig och kommer man som lärare in i ett klassrum och hör elever som säger ”Vi vill inte prata om förintelsen, vi tror inte på den” då ska den läraren ha stöd och inte behöva säga ”Åh vad intressant låt oss kolla på nätet”. Det finns andra åsikter som är mer ofarliga att leka med för sådana här uppgifter, hur de har kommit på den här tanken vill jag inte ens fundera över, säger Svante Weyler.

”Risken att öka andelen förnekare är inte så hög”

En av tankarna bakom en sådan här uppgift är att det skulle kunna vara ett sätt att nå ut till de elever som umgås med högerextrema tankar. Ett demokratifrämjande mål. Men Svante Weyler tror inte på den metoden.

– Att först gå med dem för att hoppas kunna gå emot dem är ett dåligt sätt att göra det på. En undervisning av Förintelsen måste utgå från att det har hänt och att det har skapat det Europa vi har i dag. Att elever har olika åsikter om detta är en annan sak, det har de rätt att ha, men det är ingen anledning till att ha en sådan här övning.

Vad ser du för risker?

– Risken att öka andelen förnekare är inte så hög, det finns väldigt få Förintelseförnekare i Sverige internationellt sett. Men att ifrågasätta Förintelsen är en av de mest laddade saker som finns och det sänker historielärarens auktoritet om sådana här händelser betraktas som diskutabla, säger Svante Weyler till Skolvärlden.

Christer Mattsson delar bilden av att Skolverket i sitt undervisningsmaterial blandar ihop begreppen.

– Grundproblemet är väl här att de blandar ihop kontroversiella frågor med konspirationsteorier. Det är inte riktigt samma sak, säger han och utvecklar:

– Om det är tydligt att man pratar om konspirationsteorier är det helt legitimt att titta på månlandningen, den djupa staten, och även Förintelsen. Då är det absolut inget konstigt att låta elever hitta påståenden för detta och sedan prata om i vilken typ av källor man hittar de här idéerna.

Vad kan konsekvensen bli om en lärare med goda avsikter använder det här materialet?

– Jag tror inte att någon lärare gör det. Lärare är kompetenta, säger Christer Mattsson.

Men hur ska man då hantera en elev som förnekar Förintelsen?

– Man tar ett samtal med den här eleven, i ett lugnt sammanhang. Inte direkt när det uppstår en situation i klassrummet, då handlar det om att lugna ner. I slutet av lektionen kan man säga till den här eleven att ”du blev arg här, och jag tror att du fortfarande blir arg. Kan vi träffas igen imorgon och prata några minuter?”. Det brukar de nästan alltid gå med på. Under samtalet frågar man varför de blir så arga, varför det här är så viktigt för dem och så vidare.

– Det är första steget, därefter finns det många olika vägar att gå beroende på vad som är problemet. Men det är mellan mig och den här eleven, det blir inte bra att ta det inför alla andra.