Kommuner bryter löneavtalet

I år firar den individuella lönesättningen för lärare 15 år. Från att tidigare ha styrts av ålder och erfarenhet är nu prestationen en viktig del vid lönesättningen.
I alla fall enligt avtalet, som i fjol dessutom förstärktes på den punkten. I andra paragrafen i löneavtalet från förra året står det att ”Initiativ som leder till förbättrat resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet leder till att utfallet överstiger det garanterade utfallet”.
Men verkligheten ser annorlunda ut. Under 15 år med individuell lönesättning har löneskillnaderna mellan lärare ökat marginellt.

Ny statistik från Lärarnas Riksförbund visar dessutom att det generellt inte ger någon skillnad i plånboken om om du förbättrar resultaten eller inte.
– Det finns ingen tydlig koppling mellan prestation och lön, vilket det borde ha gjort sedan lärarna fick individuell lönesättning. Vi har studerat löneförändringarna under många år och ser en tydlig tendens att de lärare som har lägst löner får mer än dem med högre löner, säger Christian Kjellström, utredare på Lärarnas Riksförbund.
Enligt Christian Kjellström finns det flera förklaringar till att den individuella lönesättningen inte slagit fullt ut. En är att det är svårt att mäta prestationer.

Men huvudförklaringen stavas pengar.
– Högre och bättre prestationer i en skola ger inte mer pengar från kommunen och skattebetalarna. Det är ett stort problem. Kommunerna vill hålla sina budgetar och det kostar att höja lärarlönerna.
Fortfarande pågår årets löneförhandlingar i många kommuner. När de är klara kan Lärarnas Riksförbund utvärdera vad löneavtalet, som tecknades i fjol, verkligen gett. Men miniminivån i avtalet var 2,0 procent 2010 och 1,5 procent i år.
– Måluppfyllelsen ska premieras. Det är huvudpoängen i avtalet, säger Christian Kjellström.